Se alla
Cykla i Stockholm

Cykel

Cykeln är på välkommen frammarsch i Stockholmsregionen och cyklandet ökar stadigt. Det sägs dock att Stockholm saknar en cykelkultur. Möjligen stämmer detta, men så har det inte alltid varit. Stockholm har varit en cykelstad och kan åter bli en.

Vill vi förändra detta måste vi också förändra vårt sätt att planera och bygga, vilket ställer krav på att vi också vågar prioritera cykel och andra mer yteffektiva transportslag framför bilen. Det går att kratta vägen, och skapa en grogrund för ökad cyklism genom kloka investeringar och rätt prioriteringar.

Den kanske viktigaste åtgärden för att kratta vägen är att återigen få fler barn och unga att cykla till och från skolan och fritidsaktiviteter. Säkra och trygga cykelvägar samt cykelparkeringar ska därför planeras in i ett tidigt skede när exempelvis nya skolor och idrottsplatser byggs och när gamla byggs om eller renoveras. Viktigt att bära med sig är också att det finns flera typer av cyklister – alla är inte fartfantomer i lycra. Det är inte en homogen grupp där alla har samma behov, varför olika satsningar och åtgärder krävs för att Stockholm åter ska bli en cykelstad.

Allt fler väljer att cykla till jobbet, inte bara de som bor centralt, utan också de som bor längre ut i regionen. Cykelinfrastrukturen behöver därför byggas ut i hela regionen och samordningen mellan kommunerna öka. En bättre och mer inbjudande cykelinfrastruktur främjar cyklandet och kan avlasta regionens redan hårt belastade vägar, inte minst i rusningstrafik. Cykelstråk måste hålla god standard över kommungränserna för att främja cyklingen.

Liberalerna vill även att det ska bli enklare att kombinera cykeln med kollektivtrafik, med fler och säkrare infartsparkeringar för cyklar, och möjlighet att ta med cykeln på tåg, buss och tunnelbanor.

Cykla i Stockholm

Cykelinfrastruktur i Stockholm

Cykel som transportmedel har en given plats i en attraktiv och långsiktigt hållbar region. Därför är det bra att allt fler kommuner har valt att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik före bil i sina översiktsplaner. Det är en utveckling vi liberaler välkomnar och uppmanar fler att ansluta sig till. Fler kommuner måste också anta cykelplaner. Idag har 2 av 3 kommuner antagit cykelplaner som bygger på den regionala cykelplanen. Vi vill att samtliga kommuner gör detta.

Den regionala cykelplanen har som målsättning att hela det regionala cykelvägnätet ska vara utbyggt till år 2030. Då måste i genomsnitt mer än 5 mil årligen åtgärdas till fullgod standard. De planerade åtgärderna i regionen på fem års sikt omfattar ungefär 10 mil, vilket motsvarar 2 mil om året. Detta är alldeles för lite. Ska målet nås måste de statliga anslagen till cykelinfrastruktur öka.

Cykelvägar i Stockholm

Cykelbanor i Stockholm

Många kommuner i regionen satsar mycket på nya och säkrare cykelbanor och -vägar, vilket givetvis är bra och välkommet. Men ibland fallerar den mellankommunala samverkan. Cykelstråken måste därför samordnas för att underlätta för alla cyklister att pendla. Idag kan det vara förenligt med livsfara att passera en kommungräns för cyklister på grund av att cykelvägarna har byggts ut i olika hög grad eller att underhållet inte är samordnat. För medborgaren syns inga kommungränser och ska målet i den regionala cykelplanen om 20 procent av arbetsresorna med cykel nås till 2030 måste den mellankommunala samverkan bli bättre.

Varannan bilresa i regionen är under 5 km. Dessa korta resor med bil kan minska ytterligare om cykelvägarna får en högre standard. Cykelbanorna i Stockholmsregionen ska därför hålla samma kvalitet som bilvägarna. De ska vara jämna, utan hål och slarviga lagningar. För att detta ska lyckas måste cykelvägarna prioriteras upp och anslagen inte fungera som budgetregulatorer. Det är troligen en större klimatinsats än att ge ut klimatsmarta kommunala kokböcker.

För att öka säkerheten och främja ett ökat cyklande måste cykelbanorna bli bredare och separeras från såväl bilister som fotgängare. Det minskar risken för konflikter mellan trafikanterna och det ökar säkerheten. Bredare cykelbanor gör det också lättare för cyklister med funktionsnedsättning att ta sig fram, och likaså de allt mer populära lastcyklarna.

Men cykelvägar ska inte bara vara smidiga och trygga, de måste också vara stimulerande för att färdvägsmiljöerna ska verka inbjudande. Cykelvägar bredvid en hårt trafikerad bilväg må vara trygg ur ett säkerhetsperspektiv, men inte särskilt stimulerande sett ur ett miljöperspektiv. Bullerskydd mellan bil- och cykelväg är ett sätt att åtgärda detta. Plantera träd är ett annat. Studier visar nämligen att det finns ett påtagligt teoretiskt stöd för att upplevelsen av grönska kan stimulera till cykling.

Cykelbanor i Stockholm

 

Cykelautostrador – Cykelmotorvägar i Stockholm

För att främja längre och långväga arbetspendling med cykel är det även viktigt att cykelautostrador anläggs. Ju länge ut i regionen vi kommer, desto större vikt läggs vid tidsaspekten. Tar det för lång tid att cykla, med för många svängar och backar, inbjuder det inte som alternativ. Att elcyklar nu kommer på bred front föranleder oss också att tro att folki framtiden kommer att pendla längre sträckor än idag. Och det kommer att gå fortare i trafiken. Detta är något vi måste ta hänsyn till när cykelvägnätet byggs ut. Likaså
laddmöjligheterna, vars infrastruktur bör byggas ut i takt med att efterfrågan ökar. Det offentliga skulle kunna gå före och installera laddmöjligheter vid exempelvis knutpunkter i kollektivtrafiken, kommunhus, skolor, sjukhus och vårdcentraler.
Allt kan dock inte ske på en gång. Liberalerna vill därför se en regional cykelsatsning där vissa strategiska stråk prioriteras först. Kommuner som prioriterar cykeltrafik ska ges företräde vid investeringar i nya cykelvägar och sträckor där potentialen för arbetspendling är hög ska prioriteras. För att avlasta de inre snitten och kollektivtrafiken bör arbetet ske inifrån och ut och i tvärrelationer med högt resenärsunderlag, exempelvis stråket Danderyd- Solna-Sundbyberg-Västerort-Järfälla.

Elcykel

Trafiksäkerhet för cyklister

Trafiksäkerheten måste öka och framkomligheten förbättras för samtliga transportslag. Idag drabbas ofta gående och cyklister av dålig framkomlighet på grund av avstängningar, omvägar, hål, grus, snö eller is vid gatuarbeten eller bristfällig snöröjning. Att förbättra framkomligheten och öka trafiksäkerheten för gående och cyklister är därtill viktigt för att förebygga olyckor, så det finns mycket att vinna på att prioritera en ökad trafiksäkerhet.

Engagera dig för cyklingen i Stockholm

Tycker du också att cyklingen är viktig för Stockholms framtid? Vill du vara med och skapa bättre förutsättningar för cyklingen i Stockholm?

Bli medlem i Liberalerna idag

Lånecyklar i Stockholm

Antalet lånecyklar ska öka i regionen och det ska finnas god tillgång till information om var cyklarna går att finna. Ett gemensamt hyrcykelsystem bör tas fram för hela, eller större delar av, regionen och integreras i olika reseappar och SL:s app. Vid platser där cyklarna kan lånas och lämnas ska det, på flera språk, finnas information om platsen och dess historia och det kan med fördel finnas förslag på ”sightseeing-rutter” och hur man tar sig till närbelägna sevärdheter med sin cykel.

Lånecyklar i Stockholm

Broar för cyklar

Precis som Köpenhamn är Stockholm en stad som delas av vatten. För att underlätta för cyklister att ta sig från den ena sidan till den andra har dock Köpenhamn gjort det, konstigt nog, okonventionella valet att bygga en bro avsedd för cyklister – Cykelslangen. Bron, som är 230 meter långa och fyra meter bred, får även användas av gående, men cykeln har företräde. Denna typ av smarta infrastrukturlösningar kan med fördel appliceras i en så pass vattenfylld stad som Stockholm, såväl som i andra kommuner i regionen. Vi har byggt särskilt anpassade broar för tåg och bilar i årtionden – varför inte också bygga broar för cyklar?

Förenklad framkomlighet för cyklar i Stockholm

Byråkrati och stela regler från gårdagen får inte hindra utvecklingen mot en smartare och mer cykelvänlig region. Högersväng vi rödljus bör därför tillåtas på flera platser i regionen för att främja cyklisternas framkomlighet. Där så är lämpligt bör även cyklister få åka mot enkelriktat för att öka framkomligheten. Gatuskyltar för bilarna får inte stå mitt i en cykelväg, men gör ofta det på grund av den traditionella trafikhierarkin, där bilen står högst. Detta är det dags att ändra på. När byggen och vägarbeten planeras ska cyklisternas resväg och framkomlighet prioriteras, inte bara bilarnas. I centrala och viktiga trafikstråk ska cyklisternas framkomlighet prioriteras högre. Vi vill därför att särskilda parkeringsvakter sätts in med uppdrag att punktmarkera överträdelser vid de stora cykellederna.

Framkomlighet för cyklar

Givet att vi har ambitioner att öka cyklingen kommer det rimligen att leda till att fler kommer att behöva parkera cykeln. Eftersom marken i regionen är en ändlig resurs, som i framtiden allt fler ska dela och få plats på, måste marken användas mer effektivt. Ett sätt att göra det är att anlägga motoriserade cykelparkeringar under jord. I Japan är detta redan verklighet, och detta kan vår region ta efter. Nackdelen är att politiska partier inte längre kan kampanja genom att erbjuda sadelskydd, men det är en nackdel vi kan leva med. Cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafikens stationer och hållplatser ska överlag bli fler, bättre och säkrare, och gärna arkitektoniskt utmanande och nytänkande. Det förbättrar förutsättningarna för kombinationsresor och främjar såväl cyklandet som användandet av kollektivtrafiken.

Ta med cykel på tåg och buss i Stockholm

Det bör vara möjligt att ta med cykeln på regionaltågen, antingen genom dedikerade ytor eller att en vagn har ett vikt utrymme för detta. Det ger flexibilitet för pendlaren som annars skulle bli bunden av tidtabeller för anslutande trafik och förstorar också
arbetsmarknadsregionen då det gör det möjligt att pendla till arbetsplatser med sämre tillgänglighet. Det är också bra för miljön då detta kan erbjuda ett tidseffektivt alternativ till bil. För att detta ska bli verklighet måste dels vagnarna vara mer anpassade för cyklar, dels måste den tidsperiod som cykel får medtas utvidgas till att även omfatta rusningstid. Det är verklighet i exempelvis Tyskland redan idag, och bör inte vara en omöjlighet för oss.

Något annat som inte borde vara omöjligt är att förbättra möjligheterna för
kombinationsresor mellan buss och cykel. Försök har gjorts i Stockholm tidigare, men med
ljummet intresse och bristande kommunikationsinsatser. I Seattle har detta lösts genom att
erbjuda möjligheten att hänga cykeln framför bussen. Alternativ finns och de bör prövas även
här, men med större entusiasm.

På pendeltåget och de lokalbanor som cykel är tillåtet att tas med, bör tidsramen inom vilken
cykeln får tas med utvidgas. Detta ska beaktas när nya vagnar utformas. När de nya
tunnelbanevagnarna tas i drift på röda linjen ska det vara tillåtet att ta med cykeln utanför
rusningstid. När nya generationers vagnar tas fram ska ytor för cykel vara standard och på
sikt ska cykel tillåtas i hela tunnelbanesystemet.

  • Planera för och bygg cykelvägar som främjar barn och ungas cyklande.
  • Verka för att fler kommuner i regionen prioriterar gång, cykel och kollektivtrafik före bil i sina kommunala översiktsplaner.
  • Verka för att alla kommuner antar cykelplaner som bygger på den regionala cykelplanen.
  • Öka de statliga anslagen till cykelinfrastruktur.
  • Ge underhåll av cykelvägar ökad prioritet.
  • Bredda och separera cykelvägarna från övrig trafik och gör dem mer attraktiva.
  • Anlägg fler cykelautostrador för att främja långväga cykelpendling.
  • Förbered och bygg ut laddmöjligheterna för elcyklar i takt med att efterfrågan ökar.
  • Gör en regional cykelsatsning med fokus på nya cykelvägar och sträckor där potentialen för arbetspendling är som störst.
  • Verka för ett regionalt hyrcykelsystem, integrerat i SL:s reseplanering.
  • Se över möjligheterna att bygga särskilda cykelbroar.
  • Tillåt högersväng vid rödljus för cyklister där så är lämpligt.
  • Tillåt cykling mot enkelriktat vid fler platser för att främja framkomligheten för cyklister.
  • Större prioritet ska läggas på cyklisters framkomlighet vid byggen och vägarbeten.
  • Sätt in särskilda p-vakter med specialuppdrag att punktbevaka större cykelleder för att öka cyklisternas framkomlighet.
  • Anlägg fler cykelparkeringar såväl under som ovan jord vid strategiska platser vid kollektivtrafikens stationer.
  • Trafiksäkerheten ska prioriteras och gå hand i hand med andra åtgärder. Vid gatuarbeten och snöröjning ska framkomligheten underlättas även för gång-och cykeltrafikanter.