Se alla
Anhöriga till patienter i vården i Stockholm

Anhöriga

Trygghet och frihet från ohälsa är centralt för den liberala vård- och omsorgspolitiken. Att veta att samhällets skyddsnät finns där när man är som svagast är en nödvändighet i ett modernt, socialliberalt samhälle.

Det ska varken vara det personliga kontaktnätet eller tjockleken på plånboken som avgör huruvida vården och omsorgen ska finnas där för en – genom samhällskontraktet uppnår vi istället en gemensamt finansierad, trygg och tillgänglig vård och omsorg som finns där för alla. Just därför är vården och omsorgens främsta uppgift att värna patientens hälsa och välmående. Samtidigt finns även andra viktiga värden att beakta.

Ett av dessa viktiga värden handlar om patienters anhöriga och närståendes situation, såväl i mötet
med patienten, sjukvården och omsorgen i stort. Sorg, stress, ilska och uppgivenhet är några av alla
de starka känslor anhöriga och närstående behöver handskas med, och om vård och omsorgspersonalen endast ser till patienten själv löper anhöriga stor risk att lämnas ensamma med sina känslor. Det i sin tur kan leda till ohälsa både för de anhöriga och närstående själva, såväl som för patienten. Om vi istället stärker och stöttar anhöriga och närstående gör det gott för både anhörig, närstående och patient. För liberaler är dessa frågor därför en självklar pusselbit i framtidens vård och omsorg.

Liberalerna vill:

  • Namngiven kontaktperson som anhöriga och närstående kan vända sig till.
  • Nationell anhörig- och näståendestödlinje för gott stöd dygnet runt, oavsett bostadsort.
  • Bättre samarbete mellan vården och frivilligorganisationer för att stötta anhöriga och närstående.
  • Utforma fler vårdmiljöer för att möjliggöra och uppmuntra kontakt mellan patient, anhörig och närstående.
  • Det behöver också bli lättare att övernatta med patienten.
  • Nationell funktion för kvalitetsjämförelser inom omsorgen.
  • Anhörigstöd ska vara en del av omsorgsgarantin.
  • Lagstadgad fast omsorgskontakt i hemtjänsten som både omsorgstagaren och dennes anhöriga och närstående kan vända sig till.
  • Trygga rutiner för anhörig- och närståendekontakt i samband med besöksbegränsningar
  • Genomföra en lagändring för att med fullmakt tillåta tillgång till anhörigs digitala journal via 1177 Vårdguiden.
  • Uppmuntra kommuner att erbjuda användarvänliga digitala system för att underlätta jämförelser inom omsorgen.
  • Krav på bredband på alla särskilda boenden för äldre i samtliga kommuner.
  • Införa lån av digitala verktyg för äldre på särskilda boenden ska kunna hålla kontakt med anhöriga och närstående.
  • Tydliggöra i socialtjänstlagen att en anhörig eller närstående även kan vara någon under 18 år.
  • Upprätta rutiner kring stöd till minderåriga som anhöriga och närstående.
  • Rätt till familjestöd för familjer med minderåriga där det förekommer missbruk.
  • Obligatorisk beroendevård för föräldrar med beroendesjukdom som skadar minderåriga.

Anhöriga och närstående skapar mervärde i vården

Anhöriga och närstående utgör en viktig del i hälso- och sjukvården. Genom att finnas där bidrar de
till en höjd livskvalité för patienter samtidigt som de kan underlätta kontakten med vården och
hjälpa patienter tillfriskna snabbare. Anhöriga och närstående skapar helt enkelt mervärde i vården.
Vården måste bejaka detta och bland annat göra det lättare för anhöriga och närstående att ta del
av information, erbjuda administrativ hjälp och bistå med anknytningar till primärvården och
kuratorer. Detta kan uppnås genom en namngiven kontaktperson som anhöriga och närstående kan
vända sig till både under och efter patientens akuta sjukdomstid.

Genom en namngiven kontaktperson kan vården även bli bättre på att uppfatta behov, möta, hjälpa och erbjuda stöd till anhöriga och närstående i kris och sorg. Kontaktpersonen kan utöver att hjälpa
med olika sjukvårdskontakter hjälpa anhöriga och närstående förstå olika sjukdomar och behandlingsförlopp. Hur kommer patienten att må, hur kommer tillfrisknandet att ske, vad kan den anhörige eller närstående hjälpa till med, hur kommer eventuell medicinering påverka patienten såväl fysiskt som psykiskt? Vikten av att anhöriga och närstående informeras inför ett ingrepp om vad som kommer att ske, både under och efter, är väsentligt. De anhöriga eller närstående behöver i sin tur stöd. För många är det psykiskt påfrestande att leva med en patient som exempelvis bär på en kronisk sjukdom.

Vårdmiljöer måste utformas så kontakten mellan patienten och den anhöriga eller närstående uppmuntras. Till exempel bör anhöriga och närstående kunna äta med patienter på sjukhusen och lekterapin bör vara dimensionerad så även syskon och vänner kan delta. Det behöver också bli lättare att övernatta med patienten. En förälder har idag möjlighet att övernatta på sjukhus hos sitt barn och sådan möjlighet bör successivt byggas ut för att även gälla anhöriga och närstående till svårt sjuka vuxna patienter. Vården bör även uppmuntra kontakt mellan anhöriga och närstående med andra som är eller har varit i samma situation. På så vis kan anhöriga och närstående veta att de inte är ensamma.

Rörligheten i vården måste också öka, så att den som bor i ett annat län kan behandlas där de anhöriga och närstående bor. Vården bör i högre utsträckning samarbeta med frivilligorganisationer som arbetar med att avlasta anhöriga och närstående. Samverkan ska ske speciellt med patient- och anhörigorganisationer som ska ges tillräckliga resurser för att genomföra utbildningsinsatser om olika diagnoser.

Anhörigas och närståendes roll behöver tydliggöras och deras delaktigheten bör öka vid framtagning av SIP. Samordnad individuell utskrivningsplan från slutenvård (SIP) ska tas fram tillsammans med patienten för en fungerande samverkan mellan regional sjukvård och kommunala insatser. En individuell vårdplan ska tas fram även om insatserna bara ges av regional sjukvård, om patienten eller de anhöriga/närstående så begär. Anhöriga och närstående ska alltid ha möjligheten att initiera, och vara delaktiga i, planen om patienten medger det. En viktig förutsättning är alltjämt att alla insatser i vården sker utifrån patientens behov och önskemål. Patienten har alltid ovillkorlig rätt att avstå kontakt med och information till anhöriga och närstående.

Anhörigas och närståendes rättigheter och frivilliga ansvar vid vård i hemmet ska tydliggöras. Detta gäller inte minst inom Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och vid vård av barn med stora medicinska behov, i och med att alltmer omfattande och avancerad vård ges i hemmet.

Hälso- och sjukvårdens ansvar att informera och stötta anhöriga måste klarläggas och stärkas.

Det ska alltid finnas en namngiven kontaktperson som anhöriga kan vända sig till under patientens akuta sjukdomstid och även efter att hen är färdigbehandlad. Även syskon ska omfattas av sjukvårdens anhörigstöd om ett barn i familjen blir svårt sjuk eller dör. Patienten har emellertid ovillkorlig rätt att avstå kontakt med och information till anhöriga. Förutsättningen är att alla insatser i sjukvården sker utifrån patientens behov och önskemål.

Sjukvården behöver bli bättre på att möta anhöriga i kris och sorg.

Det kan ske genom att tillhandahålla samtal med kurator eller psykolog och sjukvården ska i högre utsträckning samarbeta med frivilligorganisationer som arbetar med att avlasta anhöriga. Samverkan ska ske speciellt med patient- och anhörigorganisationer som ska ges tillräckliga resurser för att genomföra utbildningsinsatser om olika diagnoser.

Psykologstöd till anhöriga i Stockholms regionen

Utforma vårdmiljöer så att kontakten mellan patienten och den anhöriga uppmuntras.

Till exempel ska lekterapin vara dimensionerad även för syskon eller kompisar. En förälder har idag möjlighet att övernatta på sjukhus hos sitt barn. En sådan möjlighet ska successivt byggas ut för att även gälla anhöriga till svårt sjuka vuxna patienter på regionens sjukhus.

Trygga rutiner för anhörigkontakt i samband med besöksbegränsningar.

Kommunala och regionala vårdverksamheter ska utarbeta rutiner för hur patienter kan träffa sina anhöriga vid situationer då besöksbegränsningar kan vara motiverade, exempelvis vid pandemier eller akuta krissituationer inom sjukvården.

Besöksförbud för anhöriga i vården

 

Anhörigas rättigheter och frivilliga ansvar vid vård i hemmet ska tydliggöras.

Detta gäller inte minst inom Avancerad sjukvård i hemmet och vid vård av barn med stora medicinska behov, i och med att allt mer omfattande och avancerad vård ges i hemmet.

Tillgång till digital journal via 1177 för anhöriga, gode män och förmyndare, med fullmakt från patienten.

Anhöriga och närstående till bland andra årsrika kan behöva hjälpa av sin närstående att förstå diagnoser, behandling och medicinering. Det är angeläget med en lagändring för att möjliggöra detta.

Vårdnadshavare till unga i åldern 13-17 år kan idag inte vara ombud för sina barn i Regionens digitala vårdplattformar. En sådan möjlighet måste tillskapas, med bibehållen respekt för den ungas integritet, för att vårdnadshavare skall kunna stötta sina barn och fullt ut ta sitt föräldraansvar.

Tydliggör anhörigas roll och öka deras delaktigheten vid framtagning av SIP.

Samordnad individuell utskrivningsplan från slutenvård (SIP) ska tas fram tillsammans med patienten för en fungerande samverkan mellan regional sjukvård och kommunala insatser. En individuell vårdplan ska tas fram även om insatserna bara ges av regional sjukvård, om patienten eller de anhöriga så begär. Anhöriga ska alltid ha möjligheten att initiera, och vara delaktiga i, planen om patienten medger det.

Anhöriga och närstående är viktiga pusselbitar i omsorgen

Precis som inom vården utgör anhöriga och närstående viktiga delar inom omsorgen. Det kan vara svårt att hitta i det breda utbudet av utförare av hemtjänst eller äldreboende och ofta hamnar stort ansvar på den anhöriges/närståendes förmåga att bedöma vad som är bäst för patienten. Stödet till anhöriga och närstående som tar hand om sina nära måste därför vara gediget och det viktigt att de som ger vård och hjälp till äldre ska kunna påverka t ex utformningen av anhörigstöd vid beviljat biståndsbeslut.

Även biståndsbedömare, som spelar en stor roll i att avgöra i vilken omfattning den enskilde patienten ska ha stöd i sin vardag, bör vara en naturlig person anhöriga och närstående kan vända sig till för att få hjälp med att hitta en utförare som passar den enskilde patientens önskemål. Vid positivt biståndsbeslut bör anhörigstöd per automatik bedömas och nya bedömningar bör göras vid ökade biståndsinsatser. Det är viktigt att anhörigstödet fortsatt ges vid patientens bortgång då man inte upphör att vara anhörig när någon går bort.

Den civila sektorn gör stora insatser inom omsorgen idag för att avlasta anhöriga och närstående, vilket är varför den bör få ta större plats. Detta kan ske genom att det offentliga i högre utsträckning samarbetar med frivilligorganisationer som arbetar med att avlasta anhöriga och närstående, eller erbjuda annat anhörigstöd.

Kommunala och regionala vårdverksamheter ska utarbeta rutiner för hur patienter kan träffa sina anhöriga och närstående vid situationer då besöksbegränsningar kan vara motiverade, exempelvis vid pandemier eller akuta krissituationer inom vården och omsorgen.

Bejaka digitaliseringens möjligheter

Tillgången till digitala lösningar underlättar idag för anhöriga och närstående som hjälper eller vårdar patienter enormt. Men tyvärr finns det fortfarande många hinder. Eftersom anhöriga och närstående ofta behöver hjälpa patienten att förstå diagnoser, behandlingar och medicinering är det viktigt att digitala journaler görs tillgängliga via 1177 för anhöriga med fullmakt från patienten. För att möjliggöra detta krävs en lagändring.

Digitala lösningar kan också underlätta jämförelser mellan olika alternativ inom omsorgen. Bland annat bör Socialstyrelsens öppna jämförelser för äldreomsorgen göras tillgängliga i ett system som är användarvänligt så även personer med funktionsnedsättning eller låg digital kunskapsnivå kan använda den. Hemtjänst och särskilda boenden för äldre som finns att välja mellan ska presenteras på ett enkelt och tillgängligt sätt i digital form med sökfunktioner som gör att både anhörig, närstående och patient kan hitta alternativ som passar. Denna funktion bör även vara obligatorisk för alla utförare att ansluta sig till. Socialstyrelsens öppna jämförelser kan utgöra grund för en sådan funktion.

Idag är många äldre vana att använda olika digitala plattformar. För att anhöriga och närstående ska kunna upprätthålla kontakten med till exempel äldre som flyttar till särskilt boende för äldre måste möjlighet att använda digitala verktyg erbjudas. På så vis kan patienter fortsätta använda sociala medier, hålla kontakt med vänner, anhöriga och närstående samt söka information och göra allt annat som människor idag gör via nätet.

Även personer under 18 år är anhöriga och närstående

Idag glöms det ofta bort att även personer under 18 år är anhöriga och närstående. Det är därför viktigt att det upprättas rutiner kring stöd till minderåriga anhöriga och närstående både inom vården och omsorgen. Inom vården är det till exempel viktigt att syskon omfattas av sjukvårdens anhörigstöd om ett barn i familjen blir svårt sjukt eller dör. I familjer med minderåriga barn där det förekommer missbruk måste familjestöd erbjudas. Vidare bör föräldrar kunna tvingas genomgå beroendevård av socialtjänsten om föräldrarnas beroendesjukdom skadar de minderåriga.