Medarbetare i vården
Vårdens medarbetare förtjänar en modern arbetsgivare
Den höga kvaliteten på vården är helt beroende av vårdens medarbetares kompetens och arbetsinsatser. Vårdpersonal ska ha goda möjligheter att göra karriär och deras löne- och kompetensutveckling ska stärkas. Arbetet för en god arbetsmiljön ska alltid vara prioriterad. Här presenterar vi 14 punkter om hur vi vill förbättra arbetet för vårdens medarbetare.
Liberalerna vill:
- Ta fram en strategi för utbildning och kompetensutveckling
- Bra löneutveckling och möjlighet att påverka sin lön
- Översyn av sjukvårdspersonalens arbetssituation
- Styr och följ upp arbetsmiljöarbetet bättre
- Medarbetare ska mötas med respekt på sin arbetsplats
- Genomför riktade hälsosamtal
- Stärk ledarskapet för vården
- Fler specialistutbildningar för sjuksköterskor
- Tydliggör kompetensstegar och karriärvägar
- Intelligenta datasystem och beslutsstöd
- Fler medicinska sekreterare
- Nya yrkesgrupper inom sjukvården med fokus på teknik och utveckling
- Inhyrd personal i första hand vid arbetstoppar
- Låt vårdens medarbetare jobba efter 68 år
Ta fram en strategi för utbildning och kompetensutveckling i vården.
Hälso- och sjukvården är en kunskapsintensiv verksamhet som kräver hög grundutbildning och ständig fortbildning för personalen. Kurser och annan utveckling, t ex i svenska språket ska kontinuerligt erbjudas för att säkerställa att varje medarbetare kan arbeta på toppen av sin förmåga.
Vårdens medarbetare ska ha en bra löneutveckling och möjligheter att påverka sin egen lön.
Vidareutbildning, ansvarstagande och erfarenheter från en lång karriär skall löna sig. Därför ska individuell lönesättning tillämpas fullt ut. Det behövs särskilda lönesatsningar för specialistsjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker, liksom för specialister inom andra bristprofessioner. En erfaren yrkesperson med specialistkunskaper inom medicin och omvårdnad ska tjäna väsentligt mer än en nyutexaminerad person.
Det behövs en översyn av sjukvårdspersonalens arbetssituation.
Genom nya arbetssätt, uppgiftsförflyttning mellan olika personalkategorier, nya arbetstidsmodeller och en lokalt förankrad schemaläggning kan arbetsbördan minska och arbetsmiljön förbättras. Skiftarbete på oregelbundna och obekväma tider ökar den psykiska och fysiska påfrestningen på den anställde. Obekväm arbetstid ska ersättas högre än tidigare.
Regionen måste styra och följa upp arbetsmiljöarbetet bättre
Arbetsmiljöförbättrande åtgärder för personalen måste efterfrågas från alla utförare och följas upp. Alla vårdenheter ska ha en personalstyrka som möjliggör hälsosamma scheman och som följer arbetstidsavtalet. God arbetsmiljö handlar också om fungerande IT-system och en bra fysisk arbetsmiljö.
Vårdens medarbetare har rätt att mötas med respekt på sin arbetsplats
Det är förkastligt att vårdpersonal utsätts för rasism och fördomar. Vårdens arbetsgivare måste tydligt markera och ta avstånd när anställda utsätts för rasism.
Genomför riktade hälsosamtal
Arbetsgivaren behöver prioritera förebyggande insatser för att bromsa utvecklingen av sjukskrivningarna hos personalen. Friskvård, inklusive screeningundersökningar, och företagshälsovård ska vara självklart för regionen att erbjuda. Screeningundersökningar ska kunna ske på arbetstid.
Stärk ledarskapet för vården
Bra arbetsmiljö innebär att medarbetarna får möjlighet att påverka sin tid,
vara delaktiga i utformningen av verksamheten, utveckla sin kunskap, bli synliggjorda och få uppskattning. Ledarna i vården har en nyckelroll för att göra detta möjligt och de måste själva utvecklas och ges stöd i sin roll som ledare och chefer i sjukvården.
Specialistutbildningar för sjuksköterskor med lön under utbildningen
Akademisk specialisttjänstgöring, utbildningsanställningar för specialistsjuksköterskor, behöver ständigt utvecklas för att möta behoven inom vården och göras mer attraktiva att söka.
Tydliggör kompetensstegar och karriärvägar för vårdens medarbetare
Undersköterskor, bland andra, spelar en viktig roll inom svensk hälso- och sjukvård, och bör ges möjlighet till fler arbetsuppgifter och kompetensnivåer.
Vårdpersonalen behöver intelligenta datasystem och beslutsstöd
Stora mängder vårddata genereras dagligen och måste hanteras och analyseras effektivt. Digitala superanvändare behöver utbildas medicinskt och teknisk kunnande för att lokalt stödja sina kollegor.
Medicinska sekreterare behöver bli fler
Deras kompetens behövs för ökad patientsäkerhet och effektiv hantering av nödvändiga administrativa arbetsuppgifter som t. ex. registrering i nationella kvalitetsregister.
Yrkesgrupper med fokus på teknik och utveckling inom vården
Det behövs nya yrkesgrupper inom sjukvården med fokus på teknik och utveckling, för att alla medarbetare, inte minst de närmast patienten, ska kunna arbeta på toppen av sin kompetens. Det skapar också större effektivitet i hela sjukvården.
Inhyrd personal i vården
Inhyrd personal ska i första hand ses som en nödvändig resurs som ska kunna tas in med kort varsel vid tillfälliga arbetstoppar. Men arbetsgivaren ska ställa tydliga krav på när och hur man ska använda personal från bemanningsföretag. Regionen ska verka för en bättre samverkan med bemanningsföretagen för att nyttja personalen på bästa sätt och därmed bidra till både bättre vård och arbetsmiljö.
Låt vårdens medarbetare jobba efter 68 år
Delar av vården har brist på medarbetare samtidigt som många vill fortsätta arbeta efter sin pensionering. Ibland kan arbetstider, arbetsuppgifter och annat behövas anpassas. Det är ett stort slöseri att inte ta vara på äldres erfarenheter och kompetens.