Digital vård
Digitalisering och en god nära vård är två viktiga nyckelkomponenter för att lösa de utmaningar vården står inför och utvecklingen går snabbt. För patienten kan digitala besök öka tillgängligheten, förenkla besöken och tillgängliggöra information till exempel genom journalen via nätet. För vården och dess anställda ska digitaliseringen bidra till att förenkla administrationen och frigöra tid och resurser för patienter.
Liberalerna vill:
- Nya digitala vårdtjänster ska vara användarvänliga och tillgängliga för alla och digitalt utanförskap ska motverkas genom att erbjuda stöd och hjälp.
- Inför en nationell samtyckesportal där individen kan ge eller återkalla samtycke för att dela data.
- Regelverket kring digitala kontakter med vården ska ändras så att vårdnadshavare kan stötta sina barn i vårdkontakterna.
- Att vårdinformationen ska följa patienten och vara tillgänglig för alla berörda vårdgivare i vårdkedjan oavsett tekniska och organisatoriska gränser.
- Att teknisk utrustning exempelvis ska kunna lånas ut till personer med kronisk sjukdom.
- Erbjuda digitala stöd som främjar hälsa och underlättar vardag och behandling.
Tillgänglig vård och vårddata
Det är viktigt att alla invånare i Region Stockholm kan få kontakt med vården på ett sätt som fungerar för dem. Digitalisering ska inte utestänga, utan tvärtom göra vården mer flexibel, trygg och tillgänglig. Därför behövs flera kontaktvägar. Det ska vara lika naturligt att ringa, besöka fysiskt eller använda e-tjänster som att möta vården digitalt.
Samtidigt måste de digitala tjänsterna vara utformade så att de fungerar för alla. Liberalerna vill att Region Stockholm utvecklar sina digitala vårdtjänster med fokus på användarvänlighet och inkludering. Det innebär att både teknik och innehåll ska fungera för personer med olika funktionsvariationer, språkförutsättningar och teknikvana. Liberalerna vill att Region Stockholm gör sina digitala tjänster lättillgängliga och användarvänliga för alla invånare genom att inrätta testmiljöer för e-tjänster, arbeta med universell utformning vid upphandling av digitala tjänster och produkter och att personalen får rätt stöd för att underlätta användningen av digitala verktyg.
När nya tjänster utvecklas är det viktigt att de är användarvänliga och enkla att förstå. Patientföreträdare och spetspatienter bör tidigt bjudas in i framtagandet av nya vårdtjänster. För dem som inte kan använda sig av de digitala vårdtjänsterna ska det finnas relevanta utbildningsinsatser. Det kan till exempel vara hjälp av en lokal digital kontaktperson i vården som bistår vid enkla tekniska problem för patienterna. Dessa tjänster kan bemannas av snabbutbildad personal med basal teknisk kompetens, såsom studenter, som avlastar vårdpersonalen.
Liberalerna vill att Region Stockholm genomför en inventering av utbudet av digitalt stöd för att identifiera brister och behov, stöttar folkbiblioteken i deras arbete med att erbjuda teknisk hjälp. Det är också viktigt att det finns fungerande alternativ, som telefonkontakt och fysiska möten, för patienter som av olika skäl inte kan eller vill använda digitala verktyg.
När ett barn fyller 13 år får vårdnadshavaren inte längre vara ombud för sina barn i digitala vårdplattformar. Samtidigt får barnet själv inte tillgång till journalen förrän vid 16 års ålder. Det skapar ett glapp där varken barnet eller föräldern har insyn, vilket riskerar att försämra både trygghet och kontinuitet. Här behöver lagstiftningen ses över för att skapa en mer balanserad lösning som respekterar barnets integritet men också gör det möjligt för föräldrar att fortsätta stödja sitt barn i kontakt med vården.
En nationell samtyckesportal där individen kan välja att dela journaldata med nya vårdgivare, donera data till forskning eller bidra med data från egna sensorer och hjälpmedel kan ge flera fördelar. Utöver bättre vårdunderlag för individen kan det driva utvecklingen framåt, men det kräver full transparens och hög nivå av dataskydd och informationssäkerhet.
Genom smarta appar kan stockholmarna få större kunskap om sin egen hälsa. I takt med att digitaliseringen utvecklas förändras också vårdens karaktär. Den är inte längre knuten till en fysisk plats. Det öppnar nya möjligheter för att skapa trygghet och kontinuitet på patientens villkor. Digitala vårdtjänster ger invånare bättre insyn i sin egen hälsodata och verktyg för att följa sin vårdprocess vilket gör det lättare att vara delaktig och ta ansvar. Liberalerna vill att vården aktivt stärker den här rollen. Sjukvården ska erbjuda verktyg för att stärka varje individs hälsa och kunna låna ut teknisk utrustning till till exempel kroniker på samma sätt som andra hjälpmedel i vården.
Vårdinformation som följer individen, inte organisationen
Både vårdpersonal och patienter ska kunna lita på att livsviktig information följer individen över tekniska och organisatoriska gränser mellan kommun, region, privat, offentligt, vård och omsorg. Det ska vara lätt för den kommunala omsorgspersonalen att ta del av information om behandling eller läkemedel som en boende har fått i sjukvården när hen kommer tillbaka till hemtjänst eller särskilt boende. För att detta ska bli möjligt krävs ett gemensamt, decentraliserat datalager där samtliga vård- och omsorgssystem lagras på ett enhetligt och säkert sätt. Nåbart för alla system med rätt behörighet.
Patienten ska bara behöva beskriva sitt vårdbehov en gång, vare sig det är till 1177 på telefon, via en digital vård-app eller i samtal med vårdcentralen som hen vänder sig till. Behovsbedömningen ska utföras med ett gemensamt medicinskt beslutsstöd (oavsett teknisk plattform) och vara nationellt tillgänglig.
Liberalerna står för en vård som är tillgänglig, sammanhållen och digitalt inkluderande. Vi tror på teknikens möjligheter, men ännu mer på individens rätt att vara med på sina villkor.
Uppdaterad: 9 juli 2025