Psykisk ohälsa
Förebygg psykisk ohälsa och stärk den psykiatriska vården
Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem som påverkar miljontals människor runt om i världen. Oavsett om det handlar om ångest, depression, bipolär sjukdom eller andra psykiska sjukdomar, kan de ha en betydande inverkan på en persons livskvalitet och förmåga att fungera i vardagen.
Trots den ökande medvetenheten om psykisk ohälsa, finns det fortfarande mycket stigma kring detta ämne och många som lider av psykiska sjukdomar kämpar fortfarande med att få adekvat hjälp och stöd. I denna text kommer vi titta mer på de lösningar Liberalerna ser för att minska den psykiska ohälsan i Stockholmsregionen.
Liberalerna vill:
- Namngiven kontakt i psykiatrin
- Det ska vara lätt att söka och få hjälp vid psykisk ohälsa
- Krafttag mot den psykiska ohälsan bland unga
- Samarbete mellan somatisk-, psykiatrisk- och beroendesjukvård
- Renovera vårdmiljöerna inom psykiatrin
- Erbjud självvald inläggning
- Motverka transpersoners psykiska ohälsa
Erbjud namngiven kontakt i psykiatrin för alla under behandling och uppföljning.
Den psykiatriska vården ska, i samarbete med kommunernas socialpsykiatri, fungera sömlöst för patienten som ofta har många vårdkontakter och flera hälsoproblem.
Det ska vara lätt att söka och få hjälp vid psykisk ohälsa.
Tidiga insatser sparar både lidande och resurser. Den nära vården på vårdcentraler och ungdomsmottagningar ska kännas trygg och fungera även vid lätt psykisk ohälsa. Det är viktigt att sänka trösklarna för att söka vård vid psykisk ohälsa, liksom att korta de köer som finns. Utbyggd psykisk hälsovård ska vara en prioriterad del i utvecklingen av primärvården. Kontaktvägarna till vården, såväl fysiskt som digitalt, måste vara lättillgängliga för i synnerhet unga människor och i miljöer där de rör sig. Digitala besök kan vara ett sätt att öka tillgängligheten. Särskilda insatser skall göras för att förebygga självmord.
Det behövs krafttag mot psykiska ohälsa bland unga.
Den satsning som görs på första linjens psykiatri för barn och unga är ett steg i rätt riktning. Barn- och ungdomspsykiatrins samarbete med skola och socialtjänst måste också förbättras.
Bättre samarbete mellan somatisk-, psykiatrisk- och beroendesjukvård.
Den som behandlas för psykisk ohälsa och sjukdom ska känna sig trygg med att sjukvården också tar hand om eventuell somatisk sjukdom, och vice versa. Det gäller även patienter som vårdas i slutenvård på sjukhus.
Renovera vårdmiljöerna inom psykiatrin.
Vårdmiljön är viktig för att främja hälsa och tillfrisknande överallt i sjukvården, men det är särskilt viktigt inom psykiatrin och beroendevården där lokalerna ofta är trista och inte sällan nedgångna. Renovering av vårdlokalerna behöver prioriteras så att de blir mer ändamålsenliga och för att stimulera till besök och öppna för nya grupper av patienter som idag avskräcks från att söka vård.
Erbjud självvald inläggning.
En patient med etablerad kontakt inom psykiatrin ska på eget initiativ kunna läggas in i slutenvård när sjukdomstillståndet är på väg att försämras. Det ger patienten större trygghet och bättre egenkontroll över sjukdomen. Självvald inläggning ska erbjudas inom psykiatrisk heldygnsvård, exempelvis vid psykossjukdom eller ätstörning. Vid utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård ska det erbjudas täta kontakter med psykiatrin.
Motverka transpersoners psykiska ohälsa.
Transpersoner lider hög utsträckning av psykisk ohälsa. Regionen måste säkra system både för att förebygga psykisk ohälsa hos transpersoner samt stärka den psykiatriska behandlingen för dessa. Regionen ska aktivt arbeta med suicidprevention hos transpersoner. Regionen måste erbjuda en högkvalitativ vård för de personer som behöver könsbekräftande behandling.