Skola

Ge barn ett försprång inför skolstarten

Det är i förskolan som barn tar de allra första stegen mot att bli egna, självständiga individer med egna intressen och förmågor. Förskolans betydelse för barns utveckling är central och ger ett försprång inför den framtida skolgången.

Att delta i förskolans verksamhet redan från tidig ålder har en stor påverkan på barns individuella utveckling. Förskolan kan och ska i ett tidigt stadium upptäcka barn med behov av extra hjälp och stöd, till exempel den som behöver mer stöd för att knäcka läskoden eller den som behöver utmaningar och frågeställningar på en klurigare nivå än sina jämnåriga. Tidiga insatser är avgörande för att rusta barn inför skolstarten.

Förskolan ska sätta språkutveckling i fokus. Vi liberaler vill att alla barn, oavsett bakgrund och postadress, ska ges samma förutsättningar att utveckla sitt språk. Det är viktigt att senare i klassrummet förstå undervisningen och formulera sina frågor när så behövs. Goda språkkunskaper är nyckeln till lärande.

Vi liberaler vill fortsätta förbättra förskolan, så att alla barn får en riktigt bra skolstart.

Skolan ska sätta kunskapen i centrum

Det är med fokus på kunskapen och undervisningen som vi säkerställer att varje elev kan lämna grundskolan med godkända betyg, gymnasiebehörighet och framtidstro. Kunskap är varje människas viktigaste redskap för att växa. Utbildning bryter barriärer och öppnar nya vägar i livet. Därför är investeringar i en skola för kunskap den viktigaste insatsen för ett samhälle där klassresor är möjliga. Och därför brinner vi liberaler för skolfrågor, sedan mer än hundra år tillbaka.

För att alla elever ska nå kunskapsmålen och för att lärarna ska trivas i sin arbetsmiljö krävs trygga skolor och lugn och ro i klassrummen. För att åstadkomma det krävs tydliga förväntningar på såväl föräldrar som elever.

Det finns i dag stora skillnader mellan grupper vad gäller såväl läsförståelse som läsintresse, skillnader främst relaterade till kön och socioekonomisk bakgrund. Vi liberaler vill ge alla elever förutsättningar att tidigt knäcka läskoden och få möjlighet att ta del av den värld som böcker erbjuder. Därför är tillgången till välfyllda skolbibliotek så viktigt.

Fler elever ska lämna grundskolan med gymnasiebehörighet och fler gymnasieelever ska ta studenten.

Fler gymnasieelever ska ta studenten i Stockholms skolor

Vi liberaler vill att fler gymnasieelever ska ta studenten efter tre år. Idag är det alldeles för många som drar ut på sin gymnasietid över fler år eller till och med hoppar av utbildningen. Det är ett slöseri med framtidsdrömmar

En del gymnasieelever behöver extra hjälp och andra behöver större utmaningar. Gymnasieutbildningen måste säkerställa att alla elever får det stöd dem behöver för att motiveras och klara av utbildningen på bästa sätt.

Fler gymnasieelever ska få springa ut i vuxenlivet med de kunskaper som behövs för framtiden.

 

Fakta om skolan:

Vem uppfann skolan?

Man brukar säga att de första svenska skolorna startade redan på 1200-talet med då i en grundläggande form. Under andra halvan av 1400-talet startades den första akademiska utbildningen på Uppsala Universitet. Sedan dröjde det nästan 350 år innan en gymnasieutbildning togs fram.

Vem skapade skolan?

Skolor har funnits i Sverige under flera hundra år i olika former och i olika drift. Det första gymnasiet startades av Johannes Rudbeckius i Västerås 1623

Vad innebär skolplikt?

Skolplikt innebär att alla barn måste gå i skolan. Skolplikten gäller från 6 års ålder tills dess att eleven har gått ut årskurs 9. Om eleven inte går i skolan måste det finnas ett giltigt skäl, som att eleven är sjuk eller har fått beviljad ledighet från skolan.

Vad händer om man inte går i skolan eller följer skolplikten?

Skolan kan göra en orosanmälan till socialtjänsten och vårdnadshavaren kan får ett föreläggande om att skicka eleven till skolan. I vissa fall kan vite förekomma.

Hur länge har man skolplikt?

Skolplikten gäller från 6 års ålder till och med årskurs 9.