Jämställdhet

Storstäder som Stockholm ger större utrymme för valmöjligheter och för en friare livsstil. Stockholmsregionen ska fortsätta att ligga i framkant för fria livsstilsval, för kvinnors karriärmöjligheter och för pojkar att våga vara plugghästar. Liberalerna ska fortsätta öka friheten för varje människa att forma sitt eget liv.

För trots att kampen för jämställdhet har pågått i över 100 år är den ännu inte vunnen. Inkomstskillnader, kvinnors villkor på arbetsmarknaden, våld mot kvinnor, och inte minst de sexuella trakasserier och övergrepp som kom i strålkastarljuset i samband med metoo, är bara några exempel på att kampen för ett jämställt samhälle måste fortsätta. Jämställdhetsfrågorna fortsätter att engagera människor. I valet 2018 var jämställdhet den tredje viktigaste frågan för väljarna.

Sverige har vunnit stora segrar inom jämställdhet och ses ofta som ett feministiskt föregångsland. Liberalerna har spelat en stor roll i detta, och har en stolt historia i att främja kvinnors rättigheter. Liberal feminism  innebär att alla, oavsett kön, ska kunna vara den man vill, älska den man vill och fritt forma sitt liv efter sina  drömmar. Det handlar om att undanröja hinder, orättvisa strukturer och fördomar som begränsar och förminskar människor. Det är kvinnorna som genom historien har förnekats sitt fulla människovärde, eftersom männen har haft makten såväl juridiskt som ekonomiskt. I takt med att allt fler av de formella hindren för kvinnors  jämställdhets har röjts, har fokus landat på de sociala hindren.  

Könsroller och fördomar spelar fortfarande en oerhört stor roll i hur mäns och kvinnors liv formas. Att  bekämpa dessa är en frihetskamp inte bara för kvinnor, som därigenom får mer egenmakt och inflytande, utan  även för männen. Den manliga könsrollen är snäv och otillåtande och får konsekvenser såsom psykisk ohälsa och våldsbeteende som skadar såväl samhället som mannen själv. I den liberala visionen om ett jämställt samhälle ska barn få växa sig trygga i hela sin personlighet och bli hela människor utan könsstereotypa begränsningar.  

Jämställdhetsproblem genomsyrar samhället

Jämställdhetsproblem genomsyrar samhället i stort. Därför är jämställdhet viktig att beakta på alla politiska nivåer. I kommunalpolitiken formar vi skola, omsorg, kultur, idrott och stadsmiljö. Den ojämställdhet som  finns här ligger nära den enskilda medborgaren. Pojkar som hamnar efter i skolan, flickor som inte ges samma  möjligheter till idrottsutövande eller äldre kvinnor som går ner i arbetstid på grund av bristande anhörigstöd.  Ett arbete mot könsdiskriminering ska också länkas ihop med andra diskrimineringsgrunder såsom funktionsnedsättning, hbtq eller etnicitet.  

Mäns våld mot kvinnor är ett alltför stort samhällsproblem och frihetskränkning för individen, som dessutom  innebär en hög samhällskostnad. Socialpolitiken bör därför ha ett fokuserat och högkvalitativt arbete för att  förebygga, ingripa och skydda utsatta kvinnor och barn. Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. För många  kvinnor och barn lever i sociala miljöer som präglas av en stark patriarkal norm och klantänk med hedersförtryck. För vuxna kvinnor är nyckeln till frihet svenska språket och möjlighet till egen inkomst. Barn i dessa  familjer behöver bemötas med kunskap och handfasta åtgärder för att bryta sig fria och kunna utvecklas mot  ett liv där de själva bestämmer. Det behövs en kvinnlig frigörelse i förorterna.  

Kvinnor och män ska också ha samma möjligheter att utbilda sig och tjäna pengar för att få ekonomisk självständighet livet ut. Flerkvinnor ska också starta och driva företag. Jämställdhet har ingen åldersgräns och ska  inte bara gälla unga och yrkesverksamma. Många årsrika kvinnor tar idag ett stort ansvar för sina anhöriga  enligt en könsstereotyp uppfattning om deras funktion i samhället. 

Arbetet för jämställdhet handlar i grunden om att kön inte ska spela någon roll för en människas möjligheter  att förverkliga sig själv. Liberalerna i Stockholmsregionen ska ständigt driva på för en jämställdhetspolitik som  ger alla individer rätt till ett liv i frihet oavsett vem man är eller var i Stockholms län man bor.

En jämställd förskola

Barn i förskolan gynnar föräldrars jämställdhet. Barns vistelse i förskolan samt reformer som lovförskola, integrationsförskola och obligatorisk språkförskola ska värnas. Dessa reformer bidrar till att kvinnor med olika socioekonomisk bakgrund har möjlighet att kombinera familj- och yrkesliv och därmed stärka sin egen ekonomiska självständighet och frihet.  

Förskola även om föräldrarna inte arbetar. Även om föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga för ett syskon så ska barn erbjudas tillräckligt  lång vistelse på förskola för att de kan ta del av den pedagogiska verksamheten. Detta är generellt  mer än den lagstadgade tiden om 15h/veckan, allra helst 30 timmars förskola. 

Barnomsorg på obekväma arbetstider. Det är viktigt att erbjuda barnomsorg på obekväma arbetstider. Kvinnor liksom män arbetar inom  sektorer med oregelbundna arbetstider, ofta på kvällar och nätter bl.a. med sjukvård, hemtjänst och  kollektivtrafik eller inom polisen, besöksnäringarna, teatern med flera områden. Det är en jämställd hetsfråga för alla att barnomsorg kan erbjudas på flexibla tider. Flexibilitet vid förläggning av barnomsorgstid kan också vara viktig för arbetssökande och föräldralediga.

En förskola fri från könsstereotyper. Stockholmsregionens förskolor ska ge alla barn möjlighet att utveckla sin personlighet, fri från köns stereotypa förväntningar. Personalen ska få utbildning i genuspedagogik för att garantera att flickor  och pojkar behandlas likas. Ett sätt att tidigt bryta könsnormer är att också anställa manliga pedagoger och barnskötare på förskolorna och att säkerställa en god arbetsmiljö för alla.

Skydd mot övergrepp. Alla förskolor ska ha rutiner för att upptäcka och förhindra övergrepp från personalen, t.ex öppna  dörrar vid blöjbyte, förbud att bära privat mobil med kamera samt att begränsa ensamarbete. Utdrag  ur brottsregistret och grundlig referenstagning med dokumentation ska alltid göras vid anställning av  personal. Barn behöver också tidigt få lära sig om kroppsintegritet och att det är viktigt att sätta gränser. Rädda Barnen har t.ex. en etablerad satsning som heter ”Stopp min kropp”.

1. Barn i förskolan gynnar föräldrars jämställdhet
2. Förskola även om föräldrarna inte arbetar
3. Barnomsorg på obekväma arbetstider
4. En förskola fri från könsstereotyper
5. Skydd mot övergrepp

Jämställdhet i grundskolan och gymnasiet

Trygghet i skolan som plats. Den fysiska skolmiljön ska vara en trygg plats som försvårar möjligheter till våld och trakasserier, dvs  öppna ytor där lärare och andra vuxna i skolan kan ha god insyn i elevernas psykosociala miljö, även  utanför klassrummet. Detta inbegriper även vägen till skolan. Alla elever ska kunna ta sig till och från  skolan utan att oroa sig för trakasserier.  

Utveckla det våldspreventiva arbetet i skolan. Personalen i våra skolor, fritidsgårdar och socialtjänst ska kompetensutvecklas i att arbeta med pojkars  och unga mäns kroppsintegritet, impulskontroll, syn på manlighet samt värderingar gällande hbtq-personer och kvinnor. Arbetet ska också fostra barn och unga till att agera när de ser kränkningar mot  kamrater. Ett gott exempel är MVP-programmet (Mentors in Violence Prevention), en framgångsrik  metod för att minska våldet. 

Satsa på pojkars skolresultat och förbättrade livsmöjligheter. Många pojkar har problem med läskunnighet och halkar efter i skolan. Detta är ett jämställdhetsproblem men också ett samhällsproblem då de riskerar att misslyckas i skolan och få sämre livschanser, i  värsta fall dras in i kriminalitet. Pojkars ”anti-pluggkultur” ska motverkas och man bör satsa på attraktiva skolbibliotek och positiva manliga förebilder i skolan. Läsförmågan bör mätas och följas för att  lästräning ska kunna sättas in. Skolverkets ”Läslyftet” är utmärkt material för läsutveckling.  

Elevhälsa och psykisk ohälsa. Tjejers och killars psykiska ohälsa ska tas på allvar. Undersökningar visar att speciellt flickors psykiska  ohälsa har ökat under senare tid (Stockholmsenkäten). Alla skolor ska ha tillgång till elevhälsoteam,  och eleverna ska veta hur de får kontakt. Elevhälsan bör samverka med socialtjänsten och BUP.  Pop-up-ungdomsmottagningar på fritidsgårdar kan sänka trösklarna för fler att våga besöka. Ett  lyckat initiativ är Kulturskolans ”Dansa utan krav” för flickor och hbtq-personer med stress och psykisk  ohälsa.  

Ungas sexualkunskap måste stärkas. I dag är det många ungdomar som hämtar sin kunskap om sex och sexualitet från pornografi. Det  medför en förvrängd uppfattning om sex som kan leda till direkt skadligt beteende. Därför är det viktigt att skolan ger eleverna en kvalitativ undervisning i sex- och samlevnad som belyser rätten till den  egna kroppen och sexualiteten. Perspektiv kring hbtq och funktionsnedsättning ska vara en självklar  del av sexualundervisningen  

Varje barn och skolungdom har en okränkbar rätt till sin egen kropp. Skolan har ett ansvar att tillhandahålla skoleleverna en fysisk och digital miljö fri från sexuellt våld.  Skolorna ska ha lämpliga redskap, tex webfilter, för att säkerställa att deras digitala redskap inte  används för spridning av olämpligt sexuellt material. Skolans förebyggande arbete för att förhindra  och motverka sexuellt våld och övergrepp ska utökas. 

En trygg och jämställd kultur i klassrummet. Ordning och reda i klassrummet är en förutsättning för goda skolresultat. Duktiga flickor ska inte sät tas mellan stökiga pojkar för att lugna ner stämningen. Det är viktigt att upprätthålla ordningsregler,  så att eleverna kan fokusera på sitt eget lärande. Läraren bör också säkerställa att pojkar och flickor får  lika mycket talartid, även vid de tillfällen då undervisning bedrivs digitalt.  

Bryt könsmönstren i gymnasievalen. Valet av gymnasieutbildning präglas fortfarande av könsmönster. Studie- och yrkesvägledare ska spela  en viktig roll att öppna elevers ögon för att andra yrkesval än de könstypiska. Det gäller i synnerhet de  yrkesinriktade programmen. Riktade studiebesök kan göras för att väcka intresset för olika studieval.

1. Trygghet i skolan som plats
2. Utveckla det våldspreventiva arbetet i skolan
3. Satsa på pojkars skolresultat och förbättrade livsmöjligheter
4. Elevhälsa och psykisk ohälsa
5. Ungas sexualkunskap måste stärkas
6. Varje barn och skolungdom har en okränkbar rätt till sin egen kropp
7. En trygg och jämställd kultur i klassrummet
8. Bryt könsmönstren i gymnasievalen

Vilka har varit jämställdhetsministrar för Liberalerna?

Liberalerna och Folkpartiet har innehaft titeln ministerposten vid 7 tillfällen. Nyamko Sabuni, Bengt Westerberg, Rolf Wirtén, Maria Arnholm, Birgit Friggebo, Eva Winther och Per Ahlmark har varit jämställdhetsminstrar för Liberalerna.

Jämställdhetsmyndigheten

Jämställdhetsmyndigheten inrättades den 1 januari 2018 och leds av en generaldirektör. Läs mer om myndigheten på deras hemsida.

En socialpolitik för jämställdhet

Uppmuntra mäns goda föräldraskap. De föräldrastödsprogram som erbjuds av kommunerna ska verka för att fler män deltar så att pro grammen får en jämnare könsfördelning. Öppna förskolor ska också arbeta för att uppmuntra mäns  föräldraskap, t.ex med att ordna pappaträffar. Socialtjänsten ska verka för att fäder involveras vid  ärenden rörande barnen och inte slentrianmässigt vända sig enbart till mamman. 

Säkerställ att övergrepp inte förekommer på HVB-hem. Hem för vård eller boende, HVB, är en verksamhet som bedriver behandling eller är inriktad på omvårdnad, stöd eller fostran för såväl unga som vuxna. Under senare år har det kommit rapporter om sexuella  övergrepp från personal och andra boende mot flickor som omfattats av denna vård. Det är därför av  yttersta vikt att personal utbildas och verksamheten kontrolleras för att utesluta att detta händer.  

Socialsekreterare ska få god fortbildning. Möjligheter till kompetensutveckling är en avgörande faktor för en kvalitativ socialtjänst Viktiga  fortbildningsområden är mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt hbtq-frågor.  Särskild kompetens om hur förtrycket av kvinnor med funktionsnedsättning ser ut behöver säkerställas. Socialstyrelsen har ett bra material om detta som heter ”Sällan sedda”.  

Samordna myndighetsutövning och stödinsatser för att bekämpa våld mot kvinnor. Våldsutsatta kvinnor ska få ett samordnat och evidensbaserat stöd från första kontakten med social tjänsten. Polis, socialtjänst och sjukvård bör, vid utredning av våld, samlokaliseras liknande Barnahus för våldsutsatta barn, så våldsutsatta personer endast behöver återge sin historia vid ett tillfälle. Idag  riskerar brottsoffer att slussas runt mellan olika myndigheter.  

Säkra långsiktighet för kvinno- och mansjourer. Stödet till kvinnojourer och mansjourer ska vara långsiktigt och främja hög kvalitet. De årliga ansökningarna för föreningsbidrag gör jourernas långsiktiga planering av verksamheten svår. Kvinnojourer  och mansjourer ska ses som viktiga samhällsinstitutioner som i många fall hjälper kommunen att ta sitt  lagstadgade ansvar för våldsutsatta kvinnor och män. I stället för årliga kommunala föreningsbidrag  som gör verksamheten svårplanerad, skulle t.ex en bidragsram för minst en rullande treårsperiod vara  att föredra framför årligt bidrag, förenat med villkoret att verksamheten drivs som planerat.

Kommunernas kvinnojourer ska vara tillgängliga. Kvinnojourernas verksamhet behöver finnas i lokaler som är tillgängliga för kvinnor med funktionsnedsättning. Det behövs också en kompetenshöjning kring våld mot kvinnor med funktionsnedsättning.

Inrätta fler utslussningslägenheter för våldsutsatta kvinnor. Ett skyddat boende är en temporär lösning när en kvinna har lämnat en våldsam relation. Våldsutsatta  kvinnor har sällan råd att flytta till eget boende direkt efter att de har sökt skydd från våld. Därför är  det viktigt att inrätta fler utslussningslägenheter så att en kvinna som lämnar sin våldsamma partner  inte riskerar att bli hemlös.  

Jämställt ekonomiskt bistånd. När hushåll ansöker om gemensamt försörjningsstöd är det viktigt att dialog förs med båda makarna.  Individuella informationssamtal ska hållas för att samma information ska nå båda parter. Försörjnings stödet ska också delas upp på hälften och betalas ut till parterna separat.  

Jämställda hyreskontrakt. Kommunala bolag ska normalt möjliggöra för två vuxna som bor stadigvarande i samma hyreslägen het att båda undertecknar hyreskontraktet. Det stärker jämställdheten och manifesterar att båda har  lika rätt till lägenheten och samma ansvar för hyran. 

Våld mot män i nära relationer. Våld i nära relationer kommer oftast till uttryck genom mäns våld mot kvinnor men både hetero- och  homosexuella män kan utsättas för våld av sina partner. Det finns ett stort tabu för män att söka hjälp.  Därför måste de myndigheter som kan och ska hjälpa män som utsätts för våld, ha rätt kunskap och  kompetens. 

Kvinnor i hemlöshet. Kvinnor i hemlöshet och missbruk är extra sårbara eftersom de riskerar att utsättas för övergrepp och  hamna i prostitution. Därför behövs riktade insatser och härbärgen med speciell inriktning på kvinnor. 

1. Uppmuntra mäns goda föräldraskap
2. Säkerställ att övergrepp inte förekommer på HVB-hem
3. Socialsekreterare ska få god fortbildning
4. Samordna myndighetsutövning och stödinsatser för att bekämpa våld mot kvinnor
5. Säkra långsiktighet för kvinno- och mansjourer
6. Kommunernas kvinnojourer ska vara tillgängliga
7. Inrätta fler utslussningslägenheter för våldsutsatta kvinnor
8. Jämställt ekonomiskt bistånd
9. Jämställda hyreskontrakt
10. Våld mot män i nära relationer
11. Kvinnor i hemlöshet

Hedersförtryck och kvinnors integration

Kartlägg och klargör förekomsten av hedersrelaterat våld mot unga. För att kunna arbeta mot hedersförtryck måste dess utbredning och natur kartläggas i kommunen.  Hedersförtryck har mycket olika uttryck som kräver olika åtgärder. Förekomst av tvångsgifte, köns stympning och hedersmord är de grövsta formerna, men även förtryck i formen av social kontroll och  begränsning av livsval såsom studier och partner ska kartläggas. 

Bekämpa hedersförtrycket bland unga. En handlingsplan för att motverka hedersförtryck ska tas fram för kommunens specifika problembild,  som en följd av kartläggningen. Det är viktigt att denna typ av frågor inte ses som en familjeangelägenhet utan ska tas på allvar och anmälas. Även HBTQ-ungdomar drabbas i hederskontext och de ska  också få det stöd och hjälp de behöver. Kommunens arbete ska följas upp och utvärderas kontinuerligt.  

Utbilda kommunens personal. De aktörer som unga personer kommer i kontakt med, t.ex. socialsekreterare, skolpersonal, fritidsledare, och personal på ungdomsmottagningarna behöver ha kompetens i frågor som rör hedersför tryck. För kompetensutveckling kan kommuner vända sig till Origo, Stockholm läns resurscentrum för  hedersrelaterat våld och förtryck. Specifikt ska också skolhälsopersonalen ta upp frågan om våld vid  de hälsokontroller som är obligatoriska för eleverna.  

Använd lagstiftningen. Liberalerna har drivit igenom många lagskärpningar för att skydda barn från hedersförtryck. Det är  viktigt att de används. Anmälan alltid göras då tvångsgifte misstänkts, och barn kan föreläggas med  utreseförbud som skydd mot att bli bortgifta i hemlandet. All personal i socialtjänst och skola ska vara  uppdaterade kring den senaste lagstiftningen för att kunna skydda barn och unga från hedersförtryck.

Pojkar och unga män är både offer och förövare. Pojkar och unga män i en hederskontext lever med dubbla roller, dels som offer eftersom de  påtvingas de hedersnormer som styr familjen, dels som förövare eftersom de förväntas försvara familjens heder genom att kontrollera sina systrars liv. Kompetens i hedersfrågor måste också innefatta en  förståelse för pojkars situation och särskilda behov, avseende deras roll i hedersproblematiken. 

Gör fritidsaktiviteter lättillgängliga. Uppmuntra fritidsaktiviteter på skolan eller direkt i samband med skoldagens slut, för att underlätta  för flickor att få tillgång till kultur och idrott. T.ex anordnar TRIS och även vissa lokala idrottsklubbar  sådana aktiviteter. 

Egenmakt hos vuxna kvinnor. Kvinnor som kommer till Sverige i vuxen ålder med en kontrollerande familj hamnar snabbt i utanförskap. De behöver lära sig svenska språket och komma ut på arbetsmarknaden. Kommunerna bör  därför särskilt satsa på kvinnornas egenmakt. Ett lyckat exempel är kommunala bostadsbolaget Botkyrkabyggen som anställer kvinnor i utsatta områden som lokalvårdare.  

Samhällsorientering för anhöriginvandrare. Kvinnor som anhöriginvandrar har en möjlighet till ökad integrering och egenmakt genom den sam hällsorientering som erbjuds. Alltför få tar denna möjlighet och kommunerna bör arbeta för att öka  deltagandet. För att få fler kvinnor att delta i samhällsorientering liksom i etableringsinsatser bör  kommunen arbeta uppsökande mot nyanlända kvinnor.

Skapa mötesplatser som gynnar kvinnors integration. Kommunen bör hitta sätt att uppmuntra möten mellan majoritetsbefolkningen och invandrade kvinnor. Här kan de se svensk jämställdhet och få en bild av de livsmöjligheter de har i Sverige. Exempel är  Nya Kompisbyrån som matchar kvinnor med utländsk bakgrund med etablerade svenskor i projektet  Kv(in)na och även ”Svenska med baby”. 

Garantera möjligheten till tolk i myndighetskontakter. Den kvinna som lever i förtryck i Sverige kontrolleras ytterligare i kontakter med myndigheter då  svenskkunskaperna är bristfälliga. Vare sig make, barn eller annan familjemedlem ska tillåtas fungera  som kvinnans tolk i kontakt med myndigheter. Det är viktigt att möjlighet till tolk finns så att en korrekt översättning kan garanteras. 

1. Kartlägg och klargör förekomsten av hedersrelaterat våld mot unga
2. Bekämpa hedersförtrycket bland unga
3. Utbilda kommunens personal
4. Använd lagstiftningen
5. Pojkar och unga män är både offer och förövare
6. Gör fritidsaktiviteter lättillgängliga
7. Egenmakt hos vuxna kvinnor
8. Samhällsorientering för anhöriginvandrare
9. Skapa mötesplatser som gynnar kvinnors integration
10. Garantera möjligheten till tolk i myndighetskontakter

Jämställdhetspolitik för jobb och företagande

Kommunal upphandling med jämställdhetskrav. Sveriges kommuner upphandlar varje år varor och tjänster för många miljarder kronor. I rollen som  inköpare kan man ställa krav på leverantörerna att visa på hur man arbetar med jämställdheten i den  egna verksamheten. 

Ungt företagande stimulerar kvinnors entreprenörskap. Kvinnors entreprenörskap i Sverige ligger lågt i jämförelse med andra länder. Forskning visar att tjejer  som fått möjlighet att driva UF-företag, i betydligt större utsträckning startar företag än kvinnor utan  UF-bakgrund. Därför ska kommuner uppmuntra till att UF (ung företagsamhet) ska finnas som tillval på  så många gymnasieskolor som möjligt.

Lyfta fram kvinnliga förebilder och skapa mötesplatser för befintliga och blivande kvinnliga före tagare, innovatörer och riskkapitalister. I syfte att underlätta kunskapsöverföring och möjliggöra investeringar skapa och stötta mötesplatser,  anordna event och nätverksträffar för kvinnor som driver företag 

Höj attraktiviteten för könsdominerade branscher. Kommunen ska tillsammans med olika branschorganisationer jobba långsiktigt med kampanjer, pro va-på-dagar där man får testa olika yrken och unga ambassadörer för att barn och unga ska få upp  ögonen för andra yrken och branscher än de könstypiska.  

Uppmuntra tjejers teknikintresse. Kommunen ska tillsammans med andra aktörer uppmuntra tjejers intresse för teknik och naturvetenskap. Utmärka exempel på detta är initiativet Tjejer kodar eller KTH:s teknikfestival Tekla. 

1. Kommunal upphandling med jämställdhetskrav
2. Ungt företagande stimulerar kvinnors entreprenörskap
3. Lyfta fram kvinnliga förebilder och skapa mötesplatser för befintliga och blivande kvinnliga före tagare, innovatörer och riskkapitalister
4. Höj attraktiviteten för könsdominerade branscher
5. Uppmuntra tjejers teknikintresse

Idrott och kultur som skapar jämställdhet

Vem använder idrottsanläggningarna och vilka anläggningar saknas. Traditionellt sett har kommuner investerat i, och drivit idrottsanläggningar samt spontanidrottsytor  som använts av pojkar och män i betydligt högre utsträckning än i sådana som använts av flickor och  kvinnor. Kommunerna bör kartlägga och analysera framtida investeringar i idrottsanläggningar ur ett  jämställdhetsperspektiv. Idrottsanläggningar ska anläggas och utformas med tanke på tillgänglighet  oavsett om du är utövare, tränare, medföljande förälder eller publik. 

Fördelning av resurser mellan idrotter och inom föreningar. Fördelning av träningstider ska vara rättvis. Fördelningen ska ske mellan idrotter men även inom föreningar. Idag ser vi att herrlag/killag får ”bättre” tider tidigt på kvällarna medan flick- och damlag får  ”sämre” tider sent på kvällarna. Fördelning av ekonomiska och materiella resurser inom föreningar bör  också ha ett jämställdhetsperspektiv.

Uppmuntra pojkar och flickor att pröva fritidsaktiviteter som inte är könstypiska. Genom riktade bidrag kan vi uppmuntra föreningar och även utövare att pröva idrotter eller kulturarrangemang utanför traditionella könstypiska mönster. Ett exempel kan vara att ishockeyföreningar  börjar satsa mer på flicklag medan konståkningsföreningar försöker locka pojkar. Statistik över aktiviteter finns genom föreningarnas LOK-stödsansökningar eller hos kulturskolans kursregister. 

Inför ett utbildningsbidrag för föreningar som stimulerar jämställd idrott. Styrelse, tränare, föräldrar bör genomgå Riksidrottsförbundets utbildningar i jämställd idrott. Föreningarnas ekonomiska resurser är begränsade och ett sätt att få fler att gå dessa utbildningar kan vara  att införa ett kommunalt bidrag som täcker kursavgiften. 

Sexuella övergrepp eller kränkningar ska inte förekomma inom föreningar. Det ska inte vara tillåtet att fälla kränkande kommentarer eller andra skällsord i ett omklädningsrum  eller på en läktare. Det ska vara nolltolerans mot ”locker-room talk”. Kommunerna ska ha en dialog  och ett nära samarbete med idrottsombudsmannen som ansvarar för Riksidrottsförbundets visselblåsarfunktion. Det ska finnas krav på föreningar att ta in registerutdrag för sina ledare eller andra  personer som är nära barn och ungdomar. Föreningar som inte uppfyller detta ska nekas aktivitetsstöd  från kommunen. 

Bibliotek är viktiga för barns läsförmåga. Studier visar att pojkar läser mindre än flickor, vilket leder till sämre språkutveckling hos pojkar och  sämre skolresultat. Bibliotek ska bidra till att pojkar upptäcker läsandet. Alla förskolebarn bör besöka  kommunens bibliotek och få ett eget lånekort för att kunna upptäcka glädjen i att läsa böcker. 

1. Vem använder idrottsanläggningarna och vilka anläggningar saknas
2. Fördelning av resurser mellan idrotter och inom föreningar
3. Uppmuntra pojkar och flickor att pröva fritidsaktiviteter som inte är könstypiska
4. Inför ett utbildningsbidrag för föreningar som stimulerar jämställd idrott
5. Sexuella övergrepp eller kränkningar ska inte förekomma inom föreningar
6. Bibliotek är viktiga för barns läsförmåga

Jämställd stadsbyggnad och trafik

Samrådsförfarandet måste reformeras. Det råder idag en bristande jämställdhet vid samråd i planprocessen. Genom att göra om samråds förfarandet med t.ex. mer digitala lösningar kan vi få fler ungdomar och kvinnor att delta. Ytterst  handlar det om att säkerställa medborgarnas inflytande och att yngre och kvinnors erfarenheter och  upplevelser av det offentliga rummet tas i beaktande i byggprocessen. 

Jämställt beslutsfattande i nämnder och bolag. Traditionellt har bygg- och fastighetsfrågor varit manliga frågor med äldre/ medelålders män på posterna i kommunernas stadsbyggnadsnämnder och fastighetsbolag. Fler kvinnor och yngre måste sitta  i dessa beslutsorgan. Det är viktigt att detta uppmärksammas och beaktas tidigt i kommunernas olika  valprocesser för att på sätt säkra ett mer jämställt beslutsfattande i stadsbyggnadsfrågor. 

Service ska planeras parallellt med nya bostäder. När nya stadsdelar byggs måste offentlig infrastruktur byggas i samma takt. Kommunerna ska garantera att exempelvis förskolor, vårdcentraler, idrottsmöjligheter, skolor och kollektivtrafik byggs i när området. Möjligheten att etablera privatägd service som livsmedelsbutiker bör vägas in. Det handlar  också om att bygga bostäder som upplåts med sociala kontrakt, LSS-boenden och en blandning av  olika upplåtelseformer för att skapa plats för alla stadens invånare. 

Underlätta livspusslet – fler arbetsplatser i närheten av medborgarnas bostad. Stockholmare bor och arbetar på olika ställen. Detta skapar problem genom pendlingstid, träng sel i trafiken och ökad stress. Därför har familjer svårt att få livspusslet att gå ihop. Särskilt utsatt är  söderort där många stora arbetsplatser har försvunnit. Liberalerna bör verka för fler arbetsplatser i  närheten av boenden. Kommunerna bör också undersöka möjligheterna för ”jobbhubs”, dvs kontors hotell som kan användas för distansarbete.

Bygg bort otryggheten. Kvinnor upplever otrygghet i det offentliga rummet i högre utsträckning än män. Befolkade offentliga  rum och urbana stråk bidrar till att förebygga brott och minska känslan av otrygghet. Bättre belysning och sikt, levande bottenplan, fler offentliga mötesplatser, öppna fasader och bättre skötsel av det  offentliga rummet samt utökad torghandel skapar en tryggare stad. 

Jämställd framkomlighet och säkerhet på trottoarer, gång- och cykelvägar. Kommunerna ska säkra en god och säker trafikmiljö på trottoarer, gång-och cykelvägar. Kraven har  ökat drastiskt när så många numera promenerar, cyklar och åker på nya sätt som elsparkcyklar, rullbrädor, inlines m.m. Kommunerna ska också ha en effektiv snöröjning och halkbekämpning som garanterar framkomligheten för alla användare; inklusive äldre med rollator, föräldrar med barnvagn och alla  med nedsatt rörelseförmåga. Eftersom kvinnor oftare väljer andra färdmedel än bil är detta en jämställdhetsfråga. 

Kommunerna ska verka för Nattstopp i kollektivtrafiken och ökad trygghet vid hållplatser. Kommunerna är viktiga kravställare på den kollektivtrafik som regionen handlar upp. Kommunerna bör  bli tydligare i sina krav och bland annat verka för att införa Nattstopp i kollektivtrafiken. Det innebär  att passagerare sena kvällar och nätter kan stanna bussen varhelst på linjen för att kliva av. På så sätt  kommer passageraren närmare hem, promenaden genom mörker blir kortare och fler vågar resa kollektivt. 

Synliggör historiska kvinnor i det offentliga rummet. Idag syns kvinnor i mycket begränsad utsträckning i både arkiv och stadsbild. Seminarier och teman  kan lyfta fram lokalhistoriskt viktiga kvinnor ur arkiven. Torg, kvarter och gatunamn ska i större  utsträckning inspireras av kvinnohistoria. 

1. Samrådsförfarandet måste reformeras
2. Jämställt beslutsfattande i nämnder och bolag
3. Service ska planeras parallellt med nya bostäder
4. Underlätta livspusslet – fler arbetsplatser i närheten av medborgarnas bostad
5. Bygg bort otryggheten
6. Jämställd framkomlighet och säkerhet på trottoarer, gång- och cykelvägar
7. Kommunerna ska verka för Nattstopp i kollektivtrafiken och ökad trygghet vid hållplatser
8. Synliggör historiska kvinnor i det offentliga rummet

Jämställd omsorg

 Upptäck våld i nära relationer hos äldre. Även äldre och funktionsnedsatta drabbas av våld i hemmet. Hemtjänstpersonalen som kommer nära  den utsatta har goda möjligheter att upptäcka och slå larm. Därför behöver dessa ha god utbildning i  frågan och rutiner finnas.  

Säkerställ att kommunen inte diskriminerar kvinnor vid behovsinsatser. Inom hemtjänsten och äldreomsorgen ska man bevilja hjälp utifrån behov, inte utifrån kön. Därför bör  bedömningen vid större behovsinsatser anonymiseras för att förhindra diskriminering. Erfarenheten är  att kvinnor annars riskerar att beviljas mindre hjälp, framför allt med hushållssysslor. Om kunskap saknas om diskriminering förekommer bör en analys först tas fram för att klargöra kommunens situation. 

Vård av anhöriga är en jämställdhetsfråga. Många kvinnor tar på sig ansvaret att ta hand om sina närstående äldre. Anhöriga ska ges anhörigstöd  för att inte slitas ut. Kommunen ska erbjuda avlösning, ekonomiska bidrag, korttidsboende samt råd  och information. 

Säkerställ att kvinnor och flickor inte diskrimineras vid beslut om LSS-stöd. Tillgång till personlig assistans och andra LSS-insatser är också en jämställdhetsfråga. Den kvinna som  inte har tillgång till assistans efter behov riskerar att fastna i beroendet av en partner, ett barn eller  andra familjemedlemmar. Statistik visar att flickor och kvinnor får LSS-stöd i lägre grad än pojkar och  män.  

Samordningsfunktion för omsorgskontakter. Anhöriga tvingas ta ett stort ansvar för samordningen av det stöd som deras närstående får. Det är  ofta kvinnor som tar det ansvaret. Inrätta därför en samordningsfunktion som kan koordinera samhällets stöd och insatser för personer med särskilda behov, t.ex. funktionsnedsatta och äldre.

1. Upptäck våld i nära relationer hos äldre
2. Säkerställ att kommunen inte diskriminerar kvinnor vid behovsinsatser
3. Vård av anhöriga är en jämställdhetsfråga
4. Säkerställ att kvinnor och flickor inte diskrimineras vid beslut om LSS-stöd
5. Samordningsfunktion för omsorgskontakter

Kommunen som arbetsgivare

Jämställda arbetsplatser. Personer ska inte diskrimineras på grund av kön, etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning. Under sökningar ska kontinuerligt göras för att belysa och utvärdera olika aspekter av de anställdas arbetsvillkor. Likabehandlingsplaner som omfattar ovan ska vara kända för de anställda, och följas upp för att  säkerställa att de efterlevs. Ett gott verktyg vid rekryteringar är att använda sig av en avkodad urvals process. 

Inför en visselblåsarfunktion i kommunen. Det ska finnas tydliga och effektiva system för medarbetare att anmäla sexuella övergrepp eller andra  handlingar som är brottsliga eller bryter mot stadens grundläggande värderingar. Att anmäla ska aldrig innebära någon risk för den som anmäler. 

Jämställda förutsättningar för chefer i kvinnligt respektive manligt dominerade sektorer. Studier visar att chefers situation skiljer sig markant åt mellan kvinnligt och manligt dominerade verk samheter inom den kommunala sektorn. Stockholms kommuner bör därför kartlägga de organisatoriska strukturer liksom de krav och resurser som omger chefer i deras arbete, för att på ett bättre sätt  ge chefer i alla kommunala verksamheter likvärdiga och goda förutsättningar att klara sitt uppdrag. 

Förebygg skador och sjukskrivning genom utbildning och välfärdsteknik. Inom tekniska yrken är normen att olika maskiner kräver utbildning. Inom t.ex. hemtjänst, däremot är  det inte alltid självklart med utbildning i hur man förflyttar brukare eller genomför tunga lyft. Kommunens verksamheter ska se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om arbetsteknik och hjälp medel för att undvika risken för belastningsbesvär. Kommunen bör investera i välfärdsteknik som kan  förebygga belastningsskador. 

Förstärkningsteam avlastar socialsekreterare. Socialsekreterare är en kvinnodominerad grupp som ofta har en tuff arbetsbörda. Stockholm Stad  har tagit fram förstärkningsteam för att säkerställa avlastning vid arbetstoppar, samt för att underlätta  möjlighet till kompetensutveckling. Detta initiativ kan med fördel användas även i andra kommuner. 

Underlätta ett jämställt familjeliv. Kommunen ska verka för att möjliggöra för de anställda att ha ett jämställt familjeliv. Med hjälp av  god verksamhetsplanering ska därför heltidsanställningar om möjligt vara förstahandsalternativet.  Manliga anställda ska också uppmuntras att dela på föräldraledigheten med sin partner.

1. Jämställda arbetsplatser
2. Inför en visselblåsarfunktion i kommunen
3. Jämställda förutsättningar för chefer i kvinnligt respektive manligt dominerade sektorer
4. Förebygg skador och sjukskrivning genom utbildning och välfärdsteknik
5. Förstärkningsteam avlastar socialsekreterare
6. Underlätta ett jämställt familjeliv

Vad betyder jämlikhet?

Jämlikhet innebär att oavsett kön, sexualitet, religion, funktionsnedsättning, födelseort eller annat så ska alla kunna ha samma möjligheter. Alla ska kunna utvecklas och delta i samhället.

Vad är Jämställdhetslagen?

1991 trädde jämställdhetslagen i kraft och skulle främja lika rätt i arbetslivet oavsett kön. Den ersatte då samtidigt en tidigare lag. 2009 upphörde lagen att gälla då den ersattes av diskrimineringslagen. Wikipedia