Tidiga insatser för framtida hälsa

Samhandling mellan region och kommun för tidig upptäckt och insatser mot hälsoproblem.

Rutiner och strukturer för samverkan mellan kommuner och region ska förtydligas. Hälso- och sjukvården ska i samhandling med förskola, skola, socialtjänst och civilsamhället bidra till en god start i livet för barn och unga, inte minst genom fokus på en fungerande skolgång. Förstärk partnerskapet mellan elevhälsan och regionens vård av barn och unga.

En god och jämlik hälsa börjar med insatser tidigt i livet.

Mödra- och barnhälsovården når idag inte alla familjer. Vi vill att dessa familjer ska nås genom en flexibel, modern och lyhörd verksamhet, i samarbete med ideella föreningar och föräldragrupper på flera språk.

Administrativa rutiner ska inte sätta stopp för rutinundersökningar av nyfödda.

Idag kan det krävas att nyfödda barn har en registrerad mamma med kvinnligt personnummer för att de ska bokas in på rutinundersökningar såsom hörseltest och PKU prov. Detta skapar särskilda problem för barn födda utomlands genom värdmödrarskap. Sådana administrativa spärrar ska undanröjas. Alla barn, oavsett föräldrar, har rätt att genomgå de rutinundersökningar som tillhandahålls av regionen.

Familjestödsprogram för mer hälsofrämjande levnadsvanor.

Uppmuntra kommuner att hjälpa barnfamiljer till hälsofrämjande levnadsvanor via det gemensamma folkhälsoarbetet med regionen. Ett sådant exempel är Frisk skolstart som utvecklats vid Karolinska Institutet.

Bygg ut hembesöksprogrammet för förstagångsföräldrar i hela länet.

Idag finns erbjudandet om fler hembesök med deltagande av familjerådgivare från socialtjänsten och barnhälsovården (BVC) hos familjer med nyfödda i några socialt utsatta områden i regionen. Det har gett goda resultat i tryggare föräldraskap, högre vaccinationsvilja och färre besök på barnakuten. Hembesöksprogrammen är också en viktig ut ett socialt perspektiv. Socialtjänsten ger råd och stöd i hemmet under de första levnadsåren, visat sig ha långsiktigt förebyggande effekt. Föräldrarnas förtroende för socialtjänsten stärks och barn i riskfamiljer kan ges förstärkta stödinsatser. Utöver det bidrar hembesöksprogrammen till att förbättra integrationen eftersom de ökar kunskap om det svenska samhället och samhällets stöd för föräldraskap

Sätt barnen i rörelse.

Det behövs en kraftsamling för att alla barn och unga ska röra sig minst en timme varje dag. Regionen, kommunerna, idrottsrörelsen och civilsamhället behöver också etablera ett samarbete för att nå målet.

Stärk barn och föräldrar genom fler familjecentraler.

Där samlas mödra- och barnhälsovård, öppen förskola, SFI och socialtjänst under samma tak. En familjecentral kan också vara ett kunskaps- och informationscentrum med familjerådgivare, fritidsledare, psykolog och läkare.

Köfri vård för barn och unga med trygg övergång till vuxensjukvården.

Det är oacceptabelt att barn och unga drabbas av orimliga väntetider till viktiga behandlingar. övergången från att vara barn till att bli vuxen i vården ska fungera smidigt. Unga vuxna ska inte hamnar mellan stolarna. Husläkaren ska här ha ett särskilt ansvar men också annan fast vårdkontakt.

Barnkulturen i vården och lekterapin ska fortsatt prioriteras.

Det är viktigt med stöd till barn som vårdas på sjukhus. Lekterapin hjälper barnet under sjukhusvistelsen att upprätthålla kroppsliga, intellektuella och själsliga funktioner samt med bearbetning av upplevelser före och efter behandlingar.

Modernisera ungdomsmottagningarna.

Ungdomar i hela länet ska ha bra tillgång till ungdomsmottagningar för stöd och hjälp till god psykisk och reproduktiv hälsa, relationer och sexuell identitet. Ungdomsmottagningarna ska byggas ut med digifysiska och enkelt tillgängliga stödinsatser och med generösa öppettider även på kvällar och helger.