Regeringen har nyligen presenterat ett delbetänkande med sikte på att stärka det straffrättsliga skyddet för blåljuspersonal inom polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Landstinget har fått yttra sig över betänkandet, och även om ambitionen är bra så saknar förslaget viktiga delar enligt Liberalerna.

Sara Svanström (L), trafiknämndens vice ordförande

Inte minst missar blåljusutredningen hela den vardagliga kollektivtrafikverksamheten som en samhällsnyttig funktion, vars medarbetare enligt Liberalerna borde omfattas av stärkt straffrättsligt skydd.

– En viktig åtgärd för att göra kollektivtrafiken till en tryggare plats är att stärka skyddet för dem som ska bidra till tryggheten. Jag tänker då på ordningsvakter, väktare, trygghetspersonal, lugna gatan och andra liknande organisationer som bidrar till att skapa trygghet i kollektivtrafiken, säger Sara Svanström (L), vice ordförande i trafiknämnden.

Att kollektivtrafiken upplevs som trygg är en viktig fråga för Liberalerna, som bland annat driver trygghetsfrågan som flexibla nattstopp i busstrafiken och en resa-hem-garanti på SL-kortet. Cirka 60 procent av alla anmälda brott sker inom en radie av 500 meter utanför en tunnelbanestation, vilket visar var tyngdpunkten i olika trygghetsinsatser borde riktas från övriga samhällsaktörer. Samtidigt finns utmaningar i kollektivtrafiken.

– Nästan hälften av kvinnorna känner sig otrygga på tunnelbanan och pendeltåget när de reser ensamma på kväller eller nätter. Dessutom uppger ungefär var tredje person att de någon gång under 2017 valt en annan väg eller ett annat färdsätt till följd av oro för brott. Här måste det ske en förbättring. Att stärka skyddet för dem som ska bidra till tryggheten vore ett bra steg att ta för att uppnå detta. Ett annat är att öka den mänskliga närvaron genom fler poliser, ordningsvakter och trygghetsresurser, samt att skapa tryggare miljöer runt stationer och större knutpunkter, avslutar