Klimakteriet är en naturlig del av livet för alla kvinnor. Ändå är kunskapen och förståelsen kring denna livsfas fortfarande otillräcklig. Många saknar tillgång till tydlig och samlad information om vad klimakteriet innebär, vilka symptom som kan uppstå och vilken hjälp som finns att få. Konsekvenserna blir att besvär normaliseras, förbises eller felbehandlas.
Problematiken syns tydligt i statistiken. Omkring 30 procent av kvinnor som är sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa är i åldern 45–54 år – en period som ofta sammanfaller med klimakteriet. Symptom som sömnsvårigheter, nedstämdhet och koncentrationsproblem har rutinmässig tolkats som stress eller utmattning, när de i själva verket kan vara hormonellt betingade.
Det rör sig inte om enstaka missar, utan speglar ett bredare mönster. Att Sverige samtidigt rankas sämst i Norden när det gäller kvinnohälsa förstärker bilden. Men kunskapsglappet är inte ödesbestämt, det går att åtgärda. Det kräver varken omfattande reformer eller nya strukturer, utan det handlar om ett mer genomtänkt användande av resurser som redan finns.
Liberalerna vill att regionen i högre grad använder befintliga kontaktytor för att stärka kunskapen om klimakteriet. Vården möter redan en stor del av målgruppen genom de etablerade screeningprogrammen.
Cellprovskontrollerna når en majoritet av kvinnorna mellan 23 och 70 år, med ett deltagande på omkring 83 procent, och mammografiscreeningen har liknande genomslag. Det är kontaktpunkter med hög tillit och stor räckvidd som bör nyttjas mer strategiskt.
Genom att komplettera kallelser till cellprov och mammografi med tydlig och lättillgänglig information om klimakteriet kan kunskapen stärkas på ett enkelt och effektivt sätt. Det handlar om att beskriva vad som händer i kroppen, vilka symptom som är vanliga och vart hon kan vända sig för rådgivning och behandling.
När kvinnor får möjlighet att själva reflektera över sina symptom ökar både medvetenheten och benägenheten att söka vård. Därför ser vi också att ett självskattningsformulär, såsom Menopause rating scale (MRS), bör bifogas i kallelsen.
Att använda befintliga kontaktvägar är kostnadseffektivt och träffsäkert. Det innebär att redan etablerade strukturer används mer ändamålsenligt, samtidigt som det kan få stor betydelse för många kvinnors hälsa och välbefinnande.
Internationellt ser vi dessutom att utvecklingen rör sig i denna riktning. England har nyligen beslutat att inkludera frågor om klimakteriet i rutinmässiga hälsokontroller, i syfte att öka kunskapen, upptäcka symptom tidigare och säkerställa att kvinnor får rätt stöd i tid.
Klimakteriet är inte ett särintresse, det är en livsfas för halva befolkningen. Det är hög tid att behandla frågan därefter och använda de kontaktytor vi redan har för att säkerställa att kvinnor får den kunskap och det stöd som behövs.
Amelie Tarschys Ingre (L) oppositionsregionråd, Region Stockholm
Metin Hawsho (L) gruppledare Södertälje och kandidat till regionfullmäktige