Framtidens förarlösa tunnelbana – snart är den här

Snabbare, säkrare och billigare: Med förarlösa tåg kommer tunnelbanan att ta stockholmarna in i framtiden. Och de kan rulla på röda linjen redan 2025. Plattformsbarriärerna med automatiska dörrar, som är en förutsättning, ska testas i full skala redan nästa år. Liberalerna är drivande för införandet av modern teknik i tunnelbanan.

Tunnelbanetåget kör snabbt och smidigt fram till plattformen på T-centralen. De automatiska plattformsdörrarna öppnas samtidigt som tågens dörrar.  Medan vana pendlare rör sig mot mitten av tåget för att få bäst plats, flockas framför allt yngre resenärer och vissa turister gärna längst fram – där de kan se rakt ut genom vindrutan när tåget tar fart genom tunneln och efter Gamla stan ut i solljuset över bron till Slussen.

– För den som åkt tunnelbana i t ex Köpenhamn är förarlösa tåg ingen nyhet. Hos oss i Stockholm kan det äntligen bli verklighet 2025, säger trafiknämndens vice ordförande Sara Svanström (L).

Säkrare trafik

Landstingets trafiknämnd tar 23 augusti beslut om helautomatisk drift på tunnelbanans röda linje. Samtidigt beslutas om försök i full skala med plattformsbarriärer på två stationer 2017-2018. Barriärerna med automatiska dörrar mot spåren är en nödvändig förutsättning för förarlösa tåg, men också en fråga om trivsel och säkerhet för resenärerna.

– Plattformsbarriärer kan rädda liv och stoppar såväl självmord som olyckor och överfall. De förbättrar dessutom den fysiska tillgängligheten, berättar Sara Svanström (L).

Om försöket faller väl ut ser Liberalerna gärna plattformsbarriärer på fler tunnelbanestationer.

– Stockholms tunnelbana är generellt väldigt trygg, men de stationer med störst trängsel kan plattformsdörrar behövas, menar Sara Svanström (L).

Även på pendeltågsstationer skulle Liberalerna vilja se plattformsbarriärer, men där ligger ansvaret på staten.

Mer plats för tåg och resenärer

De förarlösa tågen är inte längre ny eller revolutionerande teknik, utan finns på många håll i världen. För stockholmarna blir helautomatisk drift av tunnelbanan däremot revolutionerande. Fördelarna är många och listas av trafikförvaltningen (se nedan).

– Vi kommer kunna köra fler tåg, korta restiderna och  förbättra punktligheten. Från SL:s sida kommer vi sänka kostnaderna och använda personalen effektivare. Från Liberalernas sida ser vi stora fördelar i att lägga de resurser vi sparar på utbyggd trafik men även ökad trygghet och bättre information, med mer värdar och personal som rör sig ute bland resenärerna, säger Sara Svanström (L).

Fördelar med helautomatisk drift

För resenären

• Ökat antal avgångar, särskilt under icke-högtrafik
• Kortare total restid genom fler avgångar och bättre punktlighet
• Förbättrad punktlighet genom styrda stationsuppehållstider och färre driftsstörningar
• Ökad personsäkerhet och minskad trängsel vid plattform genom föreslagna säkerhetsridåer
• Bättre tillgänglighet för resenärer med särskilda behov genom föreslagna säkerhetsridåer
• Fler kundnära personal (beroende på val av servicenivå) genom att dagens förare frigörs för andra göromål
• Högre upplevd trygghet genom föreslagna säkerhetsridåer, ökad övervakning och genom att dagens förare kommer ut ur förarhytten

För landstinget och SL

• Lägre driftskostnader genom förändrad bemanning
• Förväntad bättre kundnöjdhet genom bättre punktlighet, färre driftsstörningar, fler avgångar etc.
• Möjligheter till anpassningar i trafikutbudet utan högre kostnader genom att förartillgång inte behöver beaktas
• Behov av färre fordon för samma trafik genom ökad punktlighet och regularitet

För dem som kör tågen

• Mer flexibel användning av personal genom att dagens förare inte är låsta till att köra tågen
• Flexibelt och ett mer effektivt utnyttjande av fordon bland annat genom snabbare vändningar
• Bättre möjligheter att hantera driftsstörningar ökad övervakning och återställningsmöjligheter samt genom att personal finns tillgängliga i systemet
• Enklare anpassning till variationer i transportbehoven på grund av resandetillströmning, spårarbeten, återställning efter störning etc.
• Källa: Landstingets trafikförvaltning