En trygg och tillgänglig sjukvård är grunden för ett starkt samhälle. Den som blir sjuk ska veta att hjälpen finns där i tid när den behövs. Men i dag präglas sjukvården i Stockholm av bristande kontinuitet, vårdköer och ett system där patienter alltför ofta skickas runt mellan olika mottagningar utan tydligt ansvar.

Liberalerna vill att vården ska vara nära, tillgänglig och hålla hög kvalitet i hela regionen. Fler ska få hjälp tidigt och vården ska hänga ihop bättre från första kontakt till behandling och uppföljning.

Alla ska ha en fast husläkare, närakuterna ska avlasta akutsjukhusen och psykiatrin ska fungera bättre för både barn och vuxna. Det ska vara enkelt att få hjälp i tid och ingen ska behöva vara projektledare för sin egen vård.

Liberalerna❤husläkare

Sedan 1970-talet har Liberalerna arbetat för att alla invånare ska ha en husläkare, en namngiven läkare som följer dem över tid och tar ett helhetsansvar. Det är den viktigaste reformen för att skapa en tryggare, mer tillgänglig och mer effektiv vård.

I dag möter alltför många patienter ständigt nya läkare och tvingas börja om varje gång. Ingen har helhetsbilden och patienter skickas runt mellan olika mottagningar och akutsjukhus. Det skapar frustration, otrygghet och längre vårdköer. När kontinuiteten brister blir vården också dyrare och mindre effektiv.

En stark primärvård är grunden i alla välfungerande sjukvårdssystem. Internationella erfarenheter visar tydligt att vårdköer minskar, vårdkvaliteten förbättras och akutsjukhusen avlastas när fler patienter har en fast läkarkontakt. Den som vill lösa sjukvårdens problem måste därför börja med vårdcentralerna.

Liberalerna vill göra det möjligt för alla invånare att få en fast husläkare. Målet ska vara ett riktvärde på 1 100 patienter per läkare, så att läkarna får rimliga förutsättningar att ge kontinuitet och bygga långsiktiga relationer med sina patienter. För att nå dit måste fler läkare vilja arbeta i primärvården och fler vårdcentraler kunna etableras.

Samtidigt behöver tillgängligheten förbättras här och nu. I dag varierar den kraftigt mellan olika vårdcentraler och många invånare upplever att det är svårt att komma i kontakt med sin vårdcentral.

Liberalerna vill att alla vårdcentraler ska erbjuda daglig drop-in och telefontid till läkare. Öppettiderna behöver också i större utsträckning anpassas efter människors vardag, med möjlighet till besök även på kvällar och helger.

Primärvården måste också få rimliga arbetsvillkor. Under många år har vårdcentralerna fått ta ansvar för allt fler uppgifter utan att resurser och bemanning hängt med. Liberalerna vill införa ett skyddslock för primärvården. Inga nya uppdrag ska läggas på vårdcentralerna innan målet om 1 100 invånare per läkare är uppnått.

Mångfald och nytänkande stärker primärvården och ger patienter fler alternativ. Liberalerna vill därför förenkla reglerna för att driva vårdcentral och göra det möjligt för fler mindre och läkarledda vårdcentraler att etablera sig i Stockholm.

• Alla invånare ska erbjudas en fast namngiven husläkare.
• Målet ska vara ett genomsnitt om 1 100 invånare per läkare i primärvården.
• Inga nya uppdrag ska läggas på vårdcentralerna innan målet om 1 100 invånare per läkare är uppnått.
• Det ska bli enklare att få tid på vårdcentralen och att få kontakt med sin läkare.
• Alla vårdcentraler ska erbjuda daglig drop-in och telefontid till läkare.
• Det ska bli enklare för mindre och läkarledda vårdcentraler att etablera sig.

Fler närakuter som avlastar akutmottagningarna

Närakuterna är en viktig del i det akuta omhändertagandet i Region Stockholm. Genom att i dag erbjuda akut vård på tio platser runt om i länet, klockan 8–22 alla dagar året runt, får människor hjälp snabbare samtidigt som trycket på akutsjukhusen har minskat.

Närakuterna tar hand om patienter som behöver akut vård, men som inte behöver akutsjukhusens fulla resurser och vårdcentralernas uppdrag inte räcker till. Det handlar både om att kunna ge vård på kvällar, helger och helgdagar och om att behandla exempelvis misstänkta frakturer, större sårskador, akuta infektioner eller plötsliga försämringar av kroniska sjukdomar.

Närakuterna infördes 2018 av Liberalerna och våra samarbetspartier för att korta köerna på akutsjukhusen och göra den akuta vården mer tillgänglig. Reformen har varit framgångsrik och visat att vård närmare patienterna både förbättrar tillgängligheten och stärker hela vårdkedjan.

Trots detta har det rödgröna styret valt att stänga närakuten vid Hötorget och stoppa de nya närakuter i Skärholmen och Jakobsberg som redan var beslutade. Det har ökat belastningen på akutsjukhusen och försämrat tillgängligheten för patienterna.

Liberalerna anser till skillnad från det rödgröna styret att närakuterna ska blir fler. Vi tycker också att deras roll bör utvecklas för att möta fler behov. Liberalerna vill bland annat stärka närakuternas samverkan med vårdcentralerna och utveckla särskilda spår för psykisk ohälsa i nära samarbete med psykiatrin och primärvården.

• Öka antalet närakuter från tio till sexton. En centralt belägen närakut ska återinföras och ytterligare fem nya närakuter ska öppnas i Arninge, Bromma, Dalen, Jakobsberg och Skärholmen.
• Närakuternas uppdrag ska utvecklas och breddas för att stärka länken mellan primärvård och sjukhusvård.
• Samarbetet mellan närakuter och vårdcentraler ska stärkas för bättre kontinuitet och uppföljning.
• Närakuterna ska få ett tydligare uppdrag kring psykisk ohälsa i samarbete med psykiatrin.

Akutsjukhus ska fokusera på rätt patienter

På akutsjukhusen ska den mest specialiserade och avancerade vården utföras. Men under de senaste åren har det rödgröna styret valt att flytta tillbaka mer sjukvård till akutsjukhusen. Vård som tidigare gavs närmare patienterna trängs nu in på redan pressade sjukhus. Denna utveckling har resulterat i högre kostnader, lägre effektivitet, en mer ansträngd arbetsmiljö och sämre tillgänglighet inom vissa vårdområden.

Liberalerna vill stärka akutsjukhusen genom att renodla deras uppdrag och ge dem bättre förutsättningar att fokusera på rätt vård. För att möta framtidens behov krävs både långsiktig planering och en effektiv resursanvändning. Fler vårdplatser behöver öppnas och beläggningen minska, men lika viktigt är att flytta vård närmare patienterna igen. När vården fungerar i hela systemet avlastas sjukhusen och patienter får snabbare hjälp.

• Öppna 200 fler vårdplatser på regionens akutsjukhus.
• Mer vård ska flyttas ut från akutsjukhusen till exempelvis närakuter, geriatrik och vård i hemmet.
• Fler vårdinsatser ska genomföras i samverkan med andra vårdgivare för att korta köer och öka tillgängligheten.

Stärk ambulanssjukvården och den prehospitala vården

När någon ringer 112 ska hjälpen komma snabbt. Den prehospitala vården är avgörande för att rädda liv och skapa trygghet i hela regionen.

Under den senaste mandatperioden har ambulanssjukvården haft stora problem. Det rödgröna styrets beslut att ta över verksamheten i egen regi har lett till sämre tillgänglighet, pressad arbetsmiljö och återkommande brister i verksamheten. Redan kort efter övertagandet blev konsekvenserna tydliga.

Liberalerna vill säkerställa att ambulanssjukvården fungerar stabilt och med hög kvalitet. Regionen behöver vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda löner som får personalen att stanna. Organisationen behöver ses över och styrningen förbättras för att undvika nya kriser. Samtidigt måste den prehospitala vården stärkas i ett bredare perspektiv, inte minst för att möta ökade krav på kris- och krigsberedskap.

Helikopterverksamheten behöver byggas ut för att korta insatstiderna och psykiatriambulansen ska finnas tillgänglig dygnet runt för att hjälpa personer med akut psykisk ohälsa.

• Ambulanssjukvården ska fungera stabilt och med hög tillgänglighet och organisationen ska ses över efter övertagandet i egen regi.
• Den prehospitala vården ska stärkas för att möta ökade krav på kris- och krigsberedskap.
• Bygg ut helikopterverksamheten.
• Psykiatriambulansen ska vara bemannad dygnet runt.

Ökad valfrihet och bättre tillgänglighet

Tillgängligheten i vården har försämrats. Inte minst inom den öppna specialiserade vården, där det rödgröna styret har lagt ned fungerande vårdval.

Konsekvenserna är tydliga. Färre mottagningar, längre väntetider och sämre möjligheter för patienter att få vård i tid. När valfriheten försvinner drabbas också vårdpersonalen. Färre arbetsgivare och mottagningar innebär sämre möjligheter att påverka sin arbetssituation.

Liberalerna vill gå i motsatt riktning. Fler vårdmottagningar ska öppnas, inte stängas ned. Fler vårdgivare ska få bidra och väl fungerande verksamheter ska få utvecklas.

Valfrihet i vården är inte ett särintresse. Det är en förutsättning för att människor ska få vård i tid och kunna välja den vårdgivare som passar deras behov.

• Stoppa nedläggningen av vårdval.
• Fler vårdgivare ska få bidra, oavsett driftsform. Kvalitet ska avgöra, inte politisk ideologi.
• Patienter ska ha rätt att välja vårdgivare och få vård i tid.
• Vårdpersonal ska ha större frihet att välja arbetsgivare, utvecklas och påverka sin vardag.

Vänd utvecklingen i psykiatrin

Den psykiatriska vården har försämrats under mandatperioden. Patienter får vänta längre på hjälp och kontinuiteten har brustit i flera delar av vården, från BUP till beroendevård.

Bakom utvecklingen finns politiska beslut. Vård har tagits över i egen regi utan att kvaliteten har säkrats och upphandlingar har i vissa fall styrts av lägsta pris i stället för kvalitet. Det har fått konsekvenser för både patienter och personal.

Psykiatrin måste präglas av kvalitet, kunskap och kontinuitet. Det ska inte spela någon roll vem som driver verksamheten, utan hur bra vården är. Fler vårdgivare ska kunna bidra, och goda arbetssätt ska tas till vara och spridas.

Samtidigt behöver samarbetet fungera bättre. För patienter med psykisk ohälsa är det ofta flera aktörer som är involverade, och särskilt viktigt är att vård och skola samverkar kring barn och unga.

• Kvalitet ska gå före lägsta pris i upphandlingar av psykiatrisk vård.
• Fler vårdgivare ska kunna bidra till psykiatrin, oavsett driftsform.
• Goda arbetssätt ska spridas för att förbättra vården i hela regionen.

Ge barn en bra start i livet

Allt fler barn mår dåligt och problemen syns allt tidigare. Föräldrar upplever oro kring barns utveckling, sömn och psykiska hälsa, men har inte alltid någonstans att vända sig i tid.

Barnavårdscentralerna spelar en avgörande roll i det förebyggande arbetet. Men i dag är uppdraget för smalt i förhållande till de behov som finns. Liberalerna vill därför utveckla BVC:s uppdrag, så att fler frågor fångas upp tidigt och fler familjer får stöd.

Det handlar om att stärka föräldrastödet och ge bättre stöd kring barns psykiska hälsa, språkutveckling, sömn, lek och skärmtid.

Malinamottagningarna är ett viktigt komplement och kan ge psykologiskt stöd tidigt i livet. Det uppdraget behöver utvecklas och samarbetet med barn- och ungdomspsykiatrin förbättras så att fler familjer får hjälp i tid.

När stödet fungerar tidigt kan vi förebygga större problem längre fram.

• Föräldrastödet ska stärkas, med fokus på barns psykiska hälsa, språkutveckling, sömn och skärmtid.
• BVC:s uppdrag ska utvecklas så att fler barn och familjer får stöd tidigt.
• Malinamottagningarna ska bli fler och få ett utökat samarbeta med BUP.

Stärk äldrevården

Äldre med stora vårdbehov behöver en sammanhållen vård. Men i dag ser det inte ut så. Multisjuka äldre skickas mellan olika vårdgivare och tvingas ofta till onödiga sjukhusvistelser.

Under den senaste mandatperioden har den geriatriska vården och den palliativa vården försämrats. Mottagningar har lagts ned, vårdplatser har försvunnit och valfriheten har minskat.

Liberalerna vill stärka den geriatriska vården så att fler får rätt vård i rätt miljö. Fler vårdplatser behövs, men lika viktigt är att vården blir mer tillgänglig och sammanhållen. Möjligheten att läggas in direkt på geriatrisk avdelning ska öka, så att äldre slipper onödiga besök på akutmottagningar.

Den palliativa vården ska hålla hög kvalitet och utgå från den enskildes behov och önskemål. Ingen ska behöva känna otrygghet i livets slutskede, och stödet till närstående ska vara starkt.

• Fler äldre ska få vård i anpassad miljö, med ett breddat utbud och ökad valfrihet inom geriatriken.
• Möjligheten till direktintag på geriatrisk avdelning ska öka.
• Den palliativa vården ska stärkas och utgå från patientens behov, med bättre stöd till närstående.

Synliggör kvinnors ohälsa

Kvinnor får ofta vänta längre på att få en diagnos, besvär tas inte alltid på allvar och kunskapen brister i delar av vården. Detta beror på att det oftare saknas forskning om kvinnors sjukdomar och ett sämre kunskapsläge inom läkarkåren.

Kvinnors sjukskrivningstal är högre och ofta kopplade till stress och psykisk ohälsa. Alltför många kvinnor får inte rätt stöd i tid.

Liberalerna vill stärka kvinnosjukvården och göra det lättare att få rätt hjälp i tid. Tillgängligheten till gynekologisk vård behöver förbättras och fler kvinnor behöver få hjälp tidigare vid endometrios, PMOS och klimakteriebesvär.

Samtidigt behöver kunskapen om kvinnors hälsa öka i hela vården, inte minst i primärvården där många patienter först söker hjälp. Det gäller även stressrelaterad ohälsa, där tidiga insatser är avgörande för att förebygga långvariga sjukskrivningar.

Screening och förebyggande insatser måste också utvecklas. Mammografin ska bli mer träffsäker och anpassad efter individen och fler kvinnor ska ges möjlighet att upptäcka bröstcancer i tid.

• Det ska bli lättare att få hjälp för gynekologiska besvär.
• Kunskapen om kvinnors hälsa ska stärkas i hela vården, särskilt i primärvården.
• Förebygg och behandla stressrelaterad ohälsa tidigare för att minska sjukskrivningar.
• Mammografin ska utvecklas med borttagen övre åldersgräns och mer individanpassad screening.

Trygg förlossningsvård och en mer rättvis fertilitetsvård

Att föda barn är för många en av livets största upplevelser och ska vara tryggt. Men under mandatperioden har pressen på förlossningsklinikerna varit hög, inte minst under sommarmånaderna. Det har lett till en ansträngd arbetsmiljö och väckt oro för patientsäkerheten.

Liberalerna vill stärka förlossningsvården och skapa bättre villkor för personalen. Målet är en barnmorska per födande och en vård som håller hög kvalitet i hela kedjan, från graviditet till eftervård. Arbetet med Min Barnmorska – en vårdmodell där samma barnmorskor följer kvinnan genom graviditet, förlossning och eftervård – ska byggas ut och uppföljningen av förlossningsskador och psykisk ohälsa förbättras.

Liberalerna anser att Region Stockholm ska upphöra med att skattefinansiera hemförlossningar och istället rikta resurserna till sjukhusbaserad förlossningsvård, där patientsäkerheten kan garanteras för både den gravida och barnet.

Liberalerna vill göra fertilitetsvården mer inkluderande och individanpassad. Vi vill höja åldersgränsen för föräldrarna, erbjuda fler subventionerade IVF-försök och hjälp vid sekundär barnlöshet för att föräldrar även ska få hjälp vid önskan om ett andra eller tredje barn.

• Målet om en barnmorska per födande ska nås och arbetsvillkoren i förlossningsvården förbättras.
• Vårdkedjan ska stärkas, med utbyggt stöd före och efter förlossning.
• Region Stockholm ska inte skattefinansiera hemförlossningar.
• Fler ska få tillgång till fertilitetsbehandling, med fler IVF-försök och mer inkluderande regler.

Bättre folkhälsa i hela länet

Skillnaderna i hälsa i Stockholmsregionen är stora. Var du bor påverkar både din hälsa och dina möjligheter att få rätt stöd i tid.

Liberalerna vill stärka folkhälsoarbetet, med särskilt fokus på områden där ohälsan är större. Fler insatser behövs för att förebygga sjukdom och nå människor i tid, i nära samarbete med kommuner och andra aktörer.

Vaccinationer är en av de mest effektiva åtgärderna för att förebygga sjukdom. Här ligger Sverige efter och många tvingas själva betala för vaccin som i andra länder erbjuds brett.

Liberalerna vill bygga ut det avgiftsfria vaccinationsprogrammet så att fler skyddas mot allvarliga sjukdomar genom hela livet.

Ny forskning har dessutom gett bältrosvaccination en oväntad betydelse. Det handlar inte längre enbart om att förebygga en smärtsam virussjukdom, utan pekar på ett samband mellan vaccination och minskad risk för demens. Resultaten pekar på upp till 30 procents lägre risk för en demensdiagnos tre år efter vaccination, med en skyddseffekt som kvarstår i minst fem år.

• Folkhälsoarbetet ska stärkas i hela länet, med särskilt fokus på områden där ohälsan är större.
• Avgiftsfritt TBE-vaccin ska införas för alla i högriskområden, i likhet med den finska modellen.
• Bältrosvaccin ska erbjudas till alla äldre, för att minska risken för sjukdomen och för demens. Liberalerna vill se över möjligheterna till samfinansiering av vaccinationen med kommunerna.

En vård som når alla

Alla människor ska ha rätt till vård. Det är en grundläggande del av ett fritt och anständigt samhälle. Men i dag ser det inte ut så. Språkbarriärer, otydlig information och ett regelverk som är svårt att tillämpa gör att människor inte får vård i tid. För den som är ny i Sverige, eller lever i en utsatt situation, kan vägen till vård vara både svår och osäker.

Det ska inte vara avgörande vem du är, var du är född eller vilket språk du talar. Vården ska finnas där när den behövs och vara möjlig att ta del av. Det är en socialliberal utgångspunkt.

I dag har asylsökande och personer som vistas i landet utan tillstånd endast rätt till så kallad vård som inte kan anstå. I praktiken är det ett otydligt begrepp som riskerar att leda till att människor inte får vård i tid, och som skapar svåra avvägningar för vårdpersonal.

Liberalerna i Region Stockholm vill att vården ska vara tydlig, tillgänglig och rättssäker. Ingen ska behöva avstå vård för att regelverket är oklart eller svårt att tillämpa. Samtidigt ska systemen vara hållbara och bygga på ordning och reda.

Rätten till språktolk är en del av patientsäkerheten. Den som inte kan förstå eller göra sig förstådd riskerar att få fel vård eller ingen vård alls. Därför ska tillgången till tolk fungera i hela regionen.

• Alla patienter ska kunna förstå och göra sig förstådda i vården, med fungerande tillgång till språktolk.
• Regelverket kring vård för asylsökande och personer utan tillstånd ska vara tydligt och möjligt att tillämpa i praktiken.
• Ingen ska behöva avstå vård på grund av otydlighet eller bristande information.

Mer innovation och smartare vård

Stockholmsregionen har starka miljöer för forskning och innovation, inte minst genom Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Men potentialen utnyttjas inte fullt ut.

Liberalerna vill öka tempot i utvecklingen av vården. Forskning och innovation ska snabbare komma patienterna till del och nya arbetssätt ska tas till vara i hela vårdsystemet. Det kräver bättre samarbete mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Det kräver också att data används på ett smartare och säkrare sätt.

Digitaliseringen ger stora möjligheter. Rätt använd kan den förenkla kontakten med vården, minska administrationen och frigöra tid för personalen. Ny teknik, som artificiell intelligens, ska användas för att förbättra kvaliteten och korta väntetiderna.

• Forskning och innovation ska snabbare komma patienterna till del i hela vården.
• Samarbetet mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor ska stärkas.
• Hälsodata ska användas bättre för att utveckla vården.
• Digitala lösningar och ny teknik, som AI, ska användas för att förenkla vården och frigöra tid för personalen.

Riv hindren i vården

En liberal funktionshinderpolitik handlar om att riva hinder, inte skapa nya. Under mandatperioden har Liberalerna mött många som vittnar om samma sak: att systemet inte hänger ihop. Att personer faller mellan stolar, att stödet brister i avgörande situationer och att ansvaret är otydligt.

Region Stockholm behöver ta ett större ansvar för att vården fungerar i praktiken för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om hela kedjan, från att ta sig till vården, till att förstå informationen och få rätt stöd under besöket. Det gäller också de digitala tjänsterna, som i dag inte alltid är utformade så att alla kan använda dem.

Ingen ska behöva avstå vård för att det är för svårt att ta sig dit eller för att stödet brister.

• Det ska vara enkelt att ta sig till vården, med fungerande färdtjänst och tillgängliga transporter.
• Den som behöver stöd ska få det på plats, med ledsagning på akutsjukhus och andra mottagningar.
• All information och alla digitala tjänster ska vara tillgängliga och möjliga att använda för alla.
• Tolk och språkligt stöd ska fungera så att alla kan förstå och göra sig förstådda i vården.
• Samordningen mellan olika insatser ska fungera i praktiken. Ingen ska falla mellan stolarna.

En vård som möter HBTQI-personer med kunskap

Alla ska få ett gott bemötande i vården. Men många HBTQI-personer vittnar om motsatsen. Det handlar om att inte bli förstådd, att behöva förklara sig i onödan eller att inte få rätt vård.

Liberalerna vill att vården ska ha kunskap om HBTQI-personers behov och möta varje patient med respekt. Det gäller i hela vården, från första kontakt till behandling.

Samtidigt finns stora brister i tillgänglighet. Väntetiderna till den könsbekräftande vården är i dag orimligt långa, vilket får allvarliga konsekvenser för den enskilde.

Ungdomsmottagningarna är ofta en första kontakt med vården och spelar en särskilt viktig roll. Även den psykiatriska vården behöver fungera bättre för HBTQI-personer.

• Kunskapen om HBTQI-personers hälsa ska stärkas i hela vården för att förbättra bemötande och kvalitet.
• Väntetiderna till den könsbekräftande vården ska kortas genom riktade satsningar.
• Ungdomsmottagningarna ska stärkas som en trygg och tillgänglig första kontakt med vården.
• Den psykiatriska vården ska fungera bättre för HBTQI-personer.