Äldre och personer med lägst socioekonomi gör flest besök på vårdcentralerna. Tillgängligheten är hög. Läkarbesöken prioriteras främst för dem med störst behov. Samtidigt ökar de digitala besöken kraftigt. Det visar en rapport över tillgängligheten till primärvården i Stockholms län.

– Vårdcentralerna och husläkarna är grunden för en trygg vård som alla stockholmare ska ha tillgång till. Därför är det så viktigt att snabbt få kontakt och kunna besöka sin vårdcentral, och därför har vi valt att följa upp tillgängligheten i primärvården särskilt noggrant med denna rapport. Resultaten pekar på en god tillgänglighet och att de med störst behov prioriteras högst. Mest nöjda är de invånare som varit patienter – de som verkligen har haft kontakt med vården. Men vi behöver fler husläkare för att primärvården ska bli ännu starkare, tryggare och tillgängligare för alla stockholmare.

Anna Starbrink (L)

Det säger Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd. Rapporten ”Tillgänglighet i primärvården” visar hur 5-dagarsgarantin för besök uppfylls i hög grad, men en svagt minskande andel av befolkningen som instämmer i påståendet att väntetider till besök på vårdcentral är rimliga. Det kan kopplas samman med en pågående omställning som stärker fokus på personer med störst vårdbehov: äldre och de med lägre socioekonomiska förutsättningar som utbildningsnivå och inkomst.

– Alla i Stockholms län ska ha möjlighet till en så god hälsa som möjligt, och få vård på rätt nivå utifrån sina behov. Det är positivt att personer med störst vårdbehov också är de som gör flest husläkarbesök. Vi har förändrat ersättningsmodellen så att de individuella vårdbehoven ska styra ännu mer, och vi ser hur det har effekt. Det betyder att andra personer, med mindre allvarliga problem, kanske får träffa en sjuksköterska eller kanske en fysioterapeut istället, berättar Anna Starbrink (L). Men även mindre akuta behov måste så klart kunna tillgodoses inom en rimlig tid.

Primärvårdens vårdcentraler och husläkare ska i framtiden få ett bredare uppdrag och förutsättningar att ta hand om ännu fler av patienternas vårdbehov – såväl fysiskt som psykiskt.

– Alla invånare ska kunna välja en egen, fast, husläkare som kan vara en kontinuerlig kontakt och även fungera som en samordnare i vårdkedjan om man behöver fler och mer specialiserade vårdkontakter. Då behöver vi fler husläkare som var och en kan ta ett större ansvar för ett färre antal patienter – och därför vill vi satsa på utbildning och bättre villkor både i landstinget och nationellt. Men det är inte bara husläkaren man behöver: ibland är det distriktssköterskan, eller sjukgymnasten, arbetsterapeuten eller psykologen man behöver och ska få träffa. Och det ska man kunna göra snabbt och smidigt genom sin husläkare på vårdcentralen, säger Anna Starbrink (L).

Primärvården ska kunna ta emot patienterna både på mottagningen och via digitala vårdbesök.

– Vi har infört en digital vårdgaranti – patienten ska ha möjlighet inte bara att välja sin fasta husläkare utan även hur kontakten sker. Digitala vårdbesök är ett viktigt komplement som kan öka patienternas närhet till vård och det är viktigt att de byggs ut i landstingsfinansierad primärvård så att alla patienter enklare kan ta del av dem, betonar Anna Starbrink (L).

FAKTA: TILLGÄNGLIGHET I PRIMÄRVÅRDEN

Husläkarmottagningarna (vårdcentralerna) har ansvaret att ge en medicinskt korrekt och säker bedömning som innefattar utredning, behandling, uppföljning samt i vissa fall remittering till andra vårdgivare. Här ingår medicinsk prioritering, mellan olika åkommor och mellan olika individer.

Den rapporterade 5-dagarstillgängligheten för läkarbesök är stabilt hög (80-90 procent 2015-2017 med en toppnivå på 90 procent i senaste mätningen, hösten 2017). Däremot är det en svagt minskande andel i befolkningen som upplever väntetiderna som rimliga under senare år (patienter som besökt primärvården är mer nöjda; 2017 ansåg 63 procent av patienter och 55 procent av befolkningen i stort att väntetiderna till besök på vårdcentral är rimliga).

Det finns inga tecken på att fler besöker akutmottagning än vårdcentral. Andelen av befolkningen som har haft kontakt med en akutmottagning minskade något under 2017, medan det totala antalet akutbesök ökar i takt med befolkningsökningen.

FÖRÄNDRADE ERSÄTTNINGAR – FÄRRE LÄKARBESÖK – MEN RÄTT BESÖK?

2016-2017 förändrades ersättningsmodellen och individers vårdbehov blev mer utslagsgivande för resursfördelningen. Läkarbesöken ökade fram till 2016 och har sedan minskat; framför allt är det fler som inte gör några läkarbesök alls. Andelen med många besök är konstant, och det totala antalet besök hos olika personalgrupper har inte minskat. Effekten tycks vara att man ägnar mer tid åt de som har ett större behov.

Äldre gör flest besök. Personer med lägre socioekonomi enligt CNI (Care Need Index) gör fler läkarbesök än de med högre socioekonomisk nivå.

FLER DIGITALA BESÖK

Digitala vårdbesök ökar kraftigt från en låg nivå (nolläge 2015). Här tycks personer med högre utbildning och inkomst hittills göra fler besök men detta liksom avlastande effekt på mottagning är för tidigt att utvärdera.

DIAGNOSER I PRIMÄRVÅRDEN

Trenden är att fler patienter har långvariga eller kroniska sjukdomar, och färre har infektionssjukdomar.

Trenden är också att fler söker och får hjälp för psykisk ohälsa och sjukdom.