En hållbar ekonomi som växer

Hur ser vi till att Europa blir en del av världen där nya idéer frodas, företag utvecklas, och framtidens jobb växer fram som kan bidra till fossilfri omställning och välfärd? I stort handlar det om konkurrenskraft – att skapa möjligheter för Sverige och övriga EU att konkurrera med resten av världen genom spetskompetens och grön teknologi. Det är en utmaning av stora mått.

Med en politik som gynnar innovation och som skapar goda förutsättningar för företag att etablera sig och växa kan EU:s industri få en nyckelroll i omställningen till en miljömässigt hållbar ekonomi. Den liberala vägen framåt är att EU slår vakt om öppna marknader och en politik som värnar fri och sund konkurrens.

Säkra tillgången till varor och tjänster för att klara energiomställningen

Tyvärr ser vi hur den positiva globaliseringen, som under de senaste decennierna ökat välståndet i världen, på några år gått mot tilltagande protektionism, idéer om ökat behov av självförsörjning och interventionistisk industripolitik – vilket ofta används som maktinstrument.

Stora ekonomier i världen ger statsstöd till sina industrier, något som åsidosätter globala spelregler och ger näring åt ett globalt subventionsrace.

Historien lär oss att den vägen leder fel. Samtidigt måste EU bryta beroendet av Kina och på annat sätt säkra tillgången till batterier, solceller och andra varor och tjänster som behövs för att klara energiomställningen.

Det kräver att vi bygger en motståndskraftig ekonomi och att vi inte avsäger oss möjligheten att agera när andra driver en politik som får negativa effekter för Europa och Sverige.

Vi behöver se till att globala regler respekteras och att klimatutsläpp och miljöförstöring inte tillåts vara en global konkurrensfördel.

Riv hinder för fri rörlighet

Den inre marknaden är EU:s vassaste verktyg på den globala spelplanen. De hinder som kvarstår för att säkra fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer måste rivas.

Varken företag eller arbetstagare ska behöva brottas med 27 olika regelverk och därför behövs fler harmoniserade regler. I en tid då Sverige och andra länder både skriker efter arbetskraft och brottas med arbetslöshet på andra håll måste det bli enklare att flytta dit
jobben finns.

EU ska vara en spjutspets i världsekonomin

En framgångsrik ekonomi förutsätter samhällen som håller ihop och växer ekonomiskt, med fler som arbetar och bidrar till välfärden. Vill vi att EU ska bli en spjutspets i världsekonomin kan inte Europa ha världens mest välutbildade hemmafruar.

Jämställdheten måste ta ett stort kliv framåt i hela EU, vilket kräver avskaffad sambeskattning och satsningar på barn- och äldreomsorg. Ska vi lösa den skriande kompetensbristen måste EU-länderna dessutom se till att människor oavsett kön eller bakgrund, ges möjlighet till utbildning och kompetensutveckling för att kunna delta på arbetsmarknaden.

Stärk granskningen av EU-ländernas ekonomiska politik

Liberalerna vill att EU-kommissionens granskning av medlemsländernas ekonomiska politik ska stärkas och att de EU-stöd som betalas ut verkligen bidrar till att genomföra viktiga strukturreformer.

Liberalerna ser positivt på att EU:s sociala pelare, som slår fast ett antal minimirättigheter, ska fungera som en påtryckningsmekanism som får medlemsländerna att genomföra nödvändiga välfärds- och arbetsmarknadsreformer.

Den sociala pelaren får dock inte tas till intäkt för att införa lagstiftning på arbetsmarknadsområdet som skadar den svenska partsmodellen.

Finansieringen av EU

EU:s budget är ett viktigt verktyg för att finansiera reformer med tydligt europeiskt mervärde, exempelvis forskning, klimat, utbildning, infrastruktur, migration, naturvård, brottsbekämpning och bistånd.

Liberalerna vill att jordbruksstöd och regionalpolitik minskas kraftigt, men anser också att budgeten kan behöva öka, till exempel för att finansiera återuppbyggnaden av Ukraina och utbyggd gränsbevakning.

Idag finansieras EU nästan helt genom avgifter från medlemsländerna, men Liberalerna ser att det finns fördelar med att låta exempelvis intäkter från utsläppshandel, koldioxidavgifter eller vissa bolagsskatter gå direkt till EU-budgeten för att minska behovet av inbetalningar från medlemsländerna.

Ett konkurrenskraftigt EU kräver att alla delar av unionen växer ekonomiskt, och därför
finns fortfarande ett värde av viss regionalpolitik.

Liberalerna vill att stöden inom regionalpolitiken i betydligt större utsträckning inriktas på de fattigaste länderna i EU, samt att fonderna används till investeringar med tydligt europeiskt mervärde, exempelvis gränsöverskridande infrastruktur. För de rikare EU-länderna bör graden av medfinansiering öka.