Coronakrisens långsiktiga effekter på vården ska analyseras

Den stora omställningen av vården för att hantera coronaviruset och covid-19 väntas få stora långsiktiga effekter på vården. Inställd planerad vård, stora coronarelaterade kostnader och en enorm belastning på medarbetarna är sådant som måste analyseras. Den blågröna majoriteten i Region Stockholm kommer att ge hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att återkomma med en rapport om hur coronapandemin påverkar hälso- och sjukvården på kort och lång sikt, samt en strategi.

– Den gigantiska omställning som stockholmarnas hälso- och sjukvård på kort tid genomfört och de förändringar av covid-19-vården som görs varje dag, visar den enorma kapaciteten som vårt sjukvårdssystem och alla som arbetar där. Men det är en ansträngning som kostar – vi bygger upp en stor vårdskuld när planerad vård skjuts upp. Vårdpersonalen sliter oerhört hårt. Och vi gör av med väldigt mycket pengar – inga ekonomiska begränsningar läggs på det som den professionella och medicinska ledningen anser är nödvändigt för att bekämpa coronapandemin. Men någon gång kommer vi få betala priset och därför ska regionen ta fram en analys över de kort- och långsiktiga effekterna för vården, men också hur styrkor som digitaliseringen kan komma till nytta. Detta ska i nästa steg ska ligga till grund för en plan för hur coronapandemins effekter ska hanteras, säger Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

– Coronapandemin slår hårt mot Stockholmsregionen och hela Sverige, och sjukvården sätts verkligen på prov. Därför är det viktigt att vi i nuläget lägger störst fokus på att minska smittspridningen, men vi behöver också justera i våra avtal så att vårdgivarna fortsatt kan bedriva vård och möta den vårdskuld som coronapandemin nu riskerar att bygga upp. Vi kommer att klara denna kris så länge vi arbetar gemensamt och jag vill att invånarna i hela Stockholms län ska känna att patienter som är i behov av vård fortsatt ska få den i god tid, säger Tobias Nässén (M), vård- och valfrihetsregionråd.

– Vi kan tydligt se att befolkningens grundhälsa har betydelse för vilka som drabbas hårdast och vilka som klarar sig lindrigare. Därför kommer det förebyggande folkhälsoarbetet vara viktigare än någonsin tidigare. En annan viktig del att hålla ögonen på i efterskalven av Corona är vårdpersonalens villkor och förutsättningar för att få återhämtning efter månader av vår tids tuffaste arbetsdagar, säger Christine Lorne (C), gruppledare i hälso- och sjukvårdsnämnden och ordförande i folkhälsoberedningen.

– Det är bra att vi nu analyserar detta ordentligt och grundligt. Det är viktigt att vi har ännu bättre beredskap när det händer igen. Vi kan lära oss av det som händer nu för att vara bättre rustade nästa gång. Det är vår skyldighet gentemot medborgare och vårdpersonal att analysera det och dra lärdomar, säger Ella Bohlin (KD), gruppledare i regionen och ordförande i vårdens kunskapsstyrningsnämnd.

– Corona orsakar psykisk ohälsa. Det är svårt sjuka patienter som traumatiseras, vårdpersonal som arbetar i krisens centrum och människor i vårt samhälle som far illa av att vara isolerade. På sikt är viruset ett lika stort hot mot vår psykiska som fysiska hälsa. Därför är det viktigt att vi nu tittar på de långsiktiga konsekvenserna av Corona för att rusta människors hälsa och vårdens förutsättningar, säger Susanne Nordling (MP) ordförande för psykisk hälsa och psykiatri.

Uppdrag att analysera coronapandemins konsekvenser på hälso- och sjukvården

På hälso- och sjukvårdsnämnden på tisdag, 21 april, kommer den blågröna majoriteten att lägga en skrivelse med uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att analysera och återkomma till nämnden med en rapport om hur coronapandemin påverkar hälso- och sjukvården på kort och lång sikt, samt en strategi.

Uppdraget ska inte stå i vägen för det akuta arbetet med att säkerställa en god vårdkapacitet, hög kvalitet och patientsäkerhet under krisen, vilket är prioriterat.

Uppdraget omfattar analys av:
– effekter av coronapandemin på kort och lång sikt
– den ”vårdskuld” som byggs upp p.g.a. inställd och uppskjuten planerad vård
– ekonomiska effekter och den statliga kompensation för coronarelaterade kostnader som utlovats
– effekter på vårdgivare och därmed vårdutbud och tillgänglighet för patienterna
– den digitala och digifysiska vårdens användning och utveckling

Uppdraget ska utmynna i en analys av hur sjukvårdssystemets olika delar påverkats av coronakrisen, liksom vilka de ekonomiska konsekvenserna bedöms bli samt förslag på strategiska beslut för att motverka de negativa konsekvenserna av pandemin och föra verksamheterna åter till ett normaltillstånd.