En ny svensk studie publicerad i The Lancet Regional Health – Europe visar ett samband mellan tillgången till psykiatriska vårdplatser i slutenvården och suicidtal. Studien, som bygger på data från svenska regioner under perioden 2015–2024, pekar på att fler psykiatriska slutenvårdsplatser är kopplade till lägre suiciddödlighet.
Samtidigt framgår att antalet psykiatriska slutenvårdsplatser i Sverige har minskat över tid. Även om öppenvården spelar en central roll i dagens vårdsystem, understryker forskningen att slutenvården fortsatt är avgörande för patienter i akut kris och vid svår psykisk sjukdom.
Region Stockholm ligger i studien relativt högt vad gäller antal psykiatriska slutenvårdsplatser per invånare jämfört med många andra regioner. Mot bakgrund av forskningsläget är det dock angeläget att få klarhet i hur nuvarande kapacitet faktiskt motsvarar behoven i vår växande region, och vilken roll den spelar i det suicidpreventiva arbetet.
Forskningen pekar på att tillgången till vårdplatser i psykiatrins slutenvård kan vara skillnaden mellan liv och död. Mot den bakgrunden räcker det inte med allmänna beskrivningar av omställning till nära vård – det krävs tydliga besked om hur regionen säkerställer att patienter får rätt vård i rätt tid.
Med anledning av detta vill jag fråga ansvarigt regionråd:
- Hur bedömer regionstyret att dagens tillgång till psykiatriska slutenvårdsplatser i Region Stockholm motsvarar det faktiska
vårdbehovet? - Har regionstyret gjort någon analys av sambandet mellan tillgången till slutenvårdsplatser och suicidprevention i Stockholm, och i så fall vad visar den?
- Hur säkerställer regionstyret att patienter i akut psykisk kris får tillgång till slutenvård i tid?
Amelie Tarschys Ingre
Liberalerna