Primärvårdens andel av sjukvårdsbudgeten

I sjukvården pågår ett skifte. Från en sjukhustung sjukvård bedrivs vården idag närmare patienten, där primärvården ska utgöra navet i sjukvårdssystemet. Den pågående omställningen innebär att allt fler av vårdens besök sker inom primärvården, som i sin tur möjliggör en god och nära vård.

Liberalerna har varit pådrivande i att få till en primärvårdsreform i Region Stockholm. Under förra mandatperioden ökade vårdcentralernas budget med över en miljard kronor för vårdcentralerna. Enbart i Region Stockholms budget för 2022 höjdes ersättningen till vårdcentralerna med ytterligare fyra procent, motsvarande 252 miljoner kronor. Inom ramen för mandatperiodens anslagshöjningar har incitamenten för att erbjuda en fast namngiven läkare stärkts, och taken för antal patienter per läkare sänkts, vilket har gjort att över en halv miljon patienter listat sig på en fast namngiven läkare.

Med Liberalernas förslag till budget för 2023 intensifieras övergången mot god och nära vård. En kraftig satsning på vårdcentralerna med en miljard kronor ska genomföras, uppdelat på två år. Enbart för nästkommande år höjs ersättningen till vårdcentralerna med sex procent, motsvarande 402 miljoner kronor.

I vänsterstyrets förslag till budget för 2023 finns en ambition om att primärvårdens andel av sjukvårdsbudgeten ska öka under mandatperioden, med sikte på att nå en fjärdedel år 2030. För att stödja denna utveckling kommer bland annat ersättningen till vårdcentralerna att höjas med fem procent, motsvarande 323 miljoner kronor.

Samtidigt genomför vänsterstyret satsningar som inte kan anses vara förenliga med ovannämnda ambition om primärvårdens andel av sjukvårdsbudgeten. Utöver inriktningen om att bygga ut den nära vården ska akutsjukhusen stärkas. I de fall vårdvalsområden avskaffas ska vården övergå från vårdval till bland annat akutsjukhus i egen regi. Vidare ska mer öppen specialistvård bedrivas på akutsjukhusen och SLSO ges möjlighet att öka sin vårdproduktion i egen regi. Lägg därtill vänsterstyret förslag om s.k. passiv listning, där invånare tvingas lista sig på vårdcentraler, som motsvarar ca 420 miljoner kronor och således överskrider ersättningshöjning till vårdcentralerna för 2023.

Med andra ord på genomför vänsterstyret satsningar som på många sätt riskerar att urholka primärvården och följaktligen ambitionen om att öka dess andel av den totala sjukvårdsbudgeten.

Med anledning av det ovan vill jag ställa följande frågor till ansvarigt regionråd:

1. Hur stor är primärvårdens andel av den totala sjukvårdsbudgeten idag?
2. Har primärvårdens andel av den totala sjukvårdsbudgeten ökat för 2023 i förhållande till föregående år?
3. Hur ska primärvårdens andel av sjukvårdsbudgeten öka under mandatperioden och nå en fjärdedel år 2030?

Amelie Tarschys Ingre
Liberalerna