Internationella kvinnodagen
"Stockholms kvinnosjukvård är hotad"
Lördag 8 mars 2025
Stockholm har länge varit ledande inom gynekologisk vård, men nu hotas kvinnosjukvården i Stockholm av nedskärningar genom både den omställningsplan som det S-ledda styret drev igenom 2023 och den pågående revideringen av vårdval specialiserad gynekologi. Det Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet vill göra är varken att förbättra tillgängligheten eller utöka antalet gynekologiska mottagningar. Det uttalade syftet är att styra mot större mottagningar, minska medicinskt omotiverad vård och spara 20 miljoner kronor. Liberalerna är kritiska till att spara på kvinnosjukvården och har trots många frågor inte fått svar från Socialdemokraterna om vilken gynekologisk vård som är onödig. Vi tror att det är få kvinnor som väljer att gå till gynekologen för att det är trevligt.
De privata vårdgivarna har i många år dragits med en låg ersättningsnivå. Under Liberalernas styre planerades en höjning, men under pandemin behövde annan vård prioriteras. Ett tydligt exempel på konsekvenserna är Aleris Ultragyn, som i april 2024 meddelade att de inte accepterar det nya vårdvalsavtalet och sade upp två viktiga åtaganden: uppföljning av patienter som behandlats för gynekologisk cancer och utredning av cellförändringar.
Flera mottagningar med ansvar för cellförändringar har sagts upp vilket är särskilt oroande med tanke på Region Stockholms ambition att utrota livmoderhalscancer. Trots att regionen startade sitt vaccinationsprogram ett år före övriga regioner var vaccinationsgraden i somras bara 34 procent vilket tydligt visar behovet av en fortsatt stabil och tillgänglig vård.
Liberalerna varnade tidigt för att besluten riskerar leda till längre köer och sämre tillgång till vård. Statistik från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att farhågorna har besannats. Andelen patienter som väntat i mer än 90 dagar har ökat under 2024 jämfört med 2022.
I revideringen föreslår S-styret att etablera basal gynekologisk verksamhet i exempelvis Handen eller Järfälla i egen regi för att förbättra tillgängligheten i länets norra och södra delar. Att majoriteten av de gynekologiska mottagningarna ligger centralt förklarar förvaltningen med att mindre mottagningar har haft svårt att etablera sig i ytterområden på grund av rekryteringsproblem och begränsat patientunderlag. Liberalerna välkomnar initiativ för att förbättra tillgången i länets ytterområden, men inte om det sker på bekostnad av välfungerande befintliga mottagningar.
Avslutningsvis kvarstår frågan om vad den pågående revideringen av vårdval specialiserad gynekologi kommer att innebära för Stockholms kvinnor. En sak som är säker är att besparingsmål i stället för höjd ersättningsnivå ökar risken för att fler vårdgivare väljer att lägga ner och att tillgängligheten till vård försämras. Stockholm har länge haft landets bästa tillgång till gynekologisk vård. Det vill Liberalerna återuppbygga.