Psykisk ohälsa är i dag en av våra största folkhälsoutmaningar. Den drabbar människor i alla åldrar och samhällsskikt, ibland som en tillfällig kris, ibland som ett livslångt behov av stöd. Oavsett behov ska det finnas hjälp att få.
Liberalerna vill ta ett helhetsgrepp kring arbetet mot psykisk ohälsa – från tidiga insatser i barnhälsovården till psykiatriambulans vid akut kris. I vårt nya sjukvårdspolitiska program ”Byggstenar för framtidens vård” presenterar vi konkreta reformförslag för ökad tillgänglighet och stärkt psykisk hälsa, med individen i centrum.
Fast vårdkontakt och ett särskilt spår för psykisk ohälsa inom 1177
Den psykiatriska vården måste bli tillgänglig på riktigt och det börjar med en trygg första kontakt med vården. Liberalerna vill därför inrätta ett särskilt spår för psykisk ohälsa inom sjukvårdsrådgivningen 1177, bemannat med personal med särskild kompetens inom området. Genom en sådan direktlinje kan både patienter och anhöriga få kvalificerad rådgivning, samtalsstöd och direktbokning till rätt vårdnivå. Det kan sänka trösklarna och säkerställa att den som söker hjälp snabbt möts av rätt kompetens.
Samtidigt måste kontinuiteten i vården stärkas. Fast vårdkontakt behöver bli norm. En fast vårdkontakt följer individen över tid, ansvarar för samordning av vård, läkemedel och uppföljning samt minskar risken för felmedicinering, vårdbortfall och återinsjuknande.
Barn och unga
Psykisk ohälsa kan utvecklas redan i småbarnsåren och här är barnavårdscentralerna en av samhällets viktigaste förebyggande arenor. Med stärkt föräldrastöd, tillgång till psykologisk kompetens och fler hembesöksprogram kan oro fångas upp tidigt. Stockholms Malinamottagningar är ett gott exempel.
Bland äldre barn ser vi hur antalet hemmasittare ökar och hur allt fler tonårsföräldrar tvingas stanna hemma och vabba. Elevhälsan måste fungera som den skyddsfaktor den är tänkt att vara. Skolorna behöver fler kuratorer och psykologer och utbildningsinsatser bör sättas in om sociala medier, självkänsla och kroppsideal. Även barn- och ungdomspsykiatrin måste stärkas.
Sjukskrivningar
Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar, särskilt bland kvinnor. Förra året låg prislappen för dessa sjukskrivningar på 49,3 miljarder kronor. Liberalerna vill ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram vetenskapligt förankrade bedömningsstöd vid stressrelaterad ohälsa, för att förhindra att personer bollas mellan vårdgivare när diagnosen utmattningssyndrom försvinner. Vidare bör regionerna genomföra informationsinsatser, kampanjer och utbildningar likt Mental health first aid.
Ofrivillig ensamhet och anhörigvårdare
Ofrivillig ensamhet och ett tungt anhörigansvar präglar vardagen för många äldre. Det sliter på hälsan att balansera sitt eget mående med ansvaret för en partner med demens eller kronisk sjukdom. Regionerna behöver utveckla bättre rutiner för att fånga upp psykisk ohälsa, exempelvis genom frågeformulär vid vårdbesök och riktade utbildningsinsatser. Samtalsstöd bör kunna erbjudas även utan fastställd psykiatrisk diagnos, anhörigstödet behöver stärkas och fler träffpunkter öppnas.
Eftersom återfallsrisken vid psykisk ohälsa är hög bör regionerna systematiskt följa upp tidigare patienters hälsotillstånd, till exempel genom telefonkontakt eller digital uppföljning. Västra Götalandsregionen har visat att sådana arbetssätt kan minska både antalet självmord och akuta återfall.
Det går att erbjuda stöd i vardagen innan problemen växer sig stora. Det går att organisera psykiatrin så att den är trygg, värdig och tillgänglig. Men då måste hjälpen vara lätt att nå och finnas där i tid när människor behöver den.
Samtliga undertecknare ingår i Liberalernas sjukvårdsgrupp.
Amelie Tarschys Ingre (L), oppositionsregionråd, Region Stockholm
Pär Lundqvist (L), oppositionsregionråd, Västra Götalandsregionen
Willhelm Sundman (L), oppositionsregionråd, Region Örebro län
Sara Gunnarsson (L), oppositionsregionråd, Region Värmland
Annelie Luthman (L), toppkandidat på regionlistan i Västernorrland