Dags för en ny resvaneundersökning
Onsdag 7 maj 2025
Kollektivtrafiken är ryggraden i Stockholmsregionen. Varje dag sker omkring 700 000 resor med SL – till arbeten, skolor och fritidsaktiviteter. Den binder samman länets kommuner, möjliggör klimatsmarta transporter och är helt avgörande för en levande arbetsmarknad.
Trots detta befinner sig kollektivtrafiken i ett bekymmersamt läge. Sedan det socialdemokratiska styret tillträdde efter valet 2022 har omfattande nedskärningar genomförts, där busstrafiken är särskilt drabbad. I Stockholms innerstad har 16 procent av busstrafiken dragits in vilket motsvarar 178 000 avgångar per år. I länet har ett tjugotal busslinjer lagts ned helt och ytterligare ett nittiotal har fått reducerad trafik. Sammantaget har det bidragit till ett ökat missnöje bland resenärerna och till att kollektivtrafiken har tappat marknadsandelar till andra färdmedel.
Det S-ledda styret skyller nedskärningarna på minskat resande – vilket delvis stämmer. Pandemin slog hårt mot kollektivtrafikresandet i regionen, men återhämtningen i Stockholm har varit exceptionellt långsam jämfört med huvudstäderna i våra nordiska grannländer. I Region Stockholm har resandet stabiliserats runt 85 procent av nivåerna före pandemin och trafikförvaltningen gör bedömningen att riktade insatser krävs om resandet ska öka ytterligare. Detta väcker frågor om varför Stockholm sticker ut och varför det S-ledda styret inte har gjort mer för att följa upp dessa skillnader för att vända utvecklingen.
Det är tydligt att stockholmarnas tålamod med vänsterstyrets hantering av busstrafiken börjar ta slut. Sedan nedskärningarna i innerstaden genomfördes har andelen resenärer som är missnöjda med trängseln ökat från 28 till 45 procent. Fler vittnar också om att de inte får plats ombord på överfulla bussar i rusningstrafiken.
Kritiken har inte enbart kommit från resenärerna i innerstaden. Även näringslivet har uttryckt oro över nedmonteringen av kollektivtrafiken. Stockholms Handelskammare har anordnat krismöten med anledning av nedskärningarna, och företag vittnar om att trängsel och färre avgångar gör det svårare att få tillbaka personalen till kontoren. Det råder således ingen tvekan om att trafiken är underdimensionerad och att nedläggningarna har genomförts utan tillräcklig förståelse för hur resandebehovet faktiskt ser ut.
Förändringar i kollektivtrafikens utbud sker löpande och är en naturlig del av trafikplaneringen. När nya bostadsområden växer fram eller resvanor förändras, justeras trafiken därefter. Som underlag används bland annat resandestatistik, enkätsvar från resenärer och synpunkter från kommunerna. Även om detta ger en god ögonblicksbild, fångar det inte upp de långsiktiga förändringar som sker i människors vardag.
Utöver de löpande mätningarna genomförs ibland mer omfattande studier. Ett exempel är den stora resvaneundersökning som genomfördes 2019. Undersökningen skickades ut till 20 000 slumpvis utvalda personer vars svar belyste skillnader som vanliga undersökningar inte fångar upp, bland annat hur resvanor skiljer sig åt beroende på ålder, kön, resornas syften och om resandet sker under helg eller vardag.
Mycket har förändrats sedan pandemin. I dag arbetar fler hemifrån några dagar i veckan, andra har valt bort kollektivtrafiken till förmån för andra färdsätt och resmönstren i länet ser annorlunda ut än tidigare. För att kollektivtrafiken verkligen ska spegla resenärernas behov krävs uppdaterad kunskap om hur stockholmarna reser och vilka krav som ställs i dag.
Kollektivtrafiken kan inte planeras enbart utifrån var människor kliver på och av. För att återställa förtroendet och vinna tillbaka resenärerna krävs att vi lyssnar på dem som faktiskt reser. Stockholmarna förtjänar en kollektivtrafik som utgår ifrån deras behov och därför anser Liberalerna att en ny reseundersökning behöver genomföras.