Amelies nyhetsbrev 7

Under en intensiv tredagarsresa till Amsterdam fick Liberalernas gruppstyrelse och regionkansli i Stockholm möjlighet att hämta inspiration för politikutveckling inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och stadsplanering. Jag vill i detta nyhetsbrev särskilt berätta om primärvården.

Husläkare – en central roll i sjukvårdssystemet

Husläkarna (huisarts) spelar en central roll i Nederländernas sjukvårdssystem. Husläkaren är patientens tydliga kontaktpunkt och de koordinerar all specialistvård. En remiss från husläkaren krävs för specialistvård och patienterna vet vem de ska kontakta. Här är 97 procent av invånarna listade hos en fast läkare, vilket sägs vara den högsta siffran bland jämförbara länder.

Nederländska husläkare träffar betydligt fler patienter per arbetad timme än svenska allmänläkare. Besök kan oftast erbjudas inom ett par dagar, besöken är avgiftsfria och andelen nöjda patienter är hög. Besökstiden är som standard 15 minuter och journalanteckningarna korta. Det är också mycket populärt att arbeta som husläkare och det är lätt att rekrytera.

Jourverksamhet som avlastar akutsjukhusen likt närakuternas uppdrag i Stockholm

I Nederländerna finns ett krav för husläkare med regional licens att tjänstgöra inom jourverksamhet (huisartsenpost). Husläkare måste avsätta minst 50 timmar per år till denna jourverksamhet som fungerar som akutmottagning för primärvård under kvällar, nätter och helger. Syftet med detta system är att säkerställa tillgänglighet till primärvård även utanför kontorstid, avlasta sjukhusens akutmottagningar och samtidigt garantera kontinuitet i vården. Jourverksamheten är välorganiserad och centraliserad med team av läkare som delar ansvaret.

Region Stockholms närakuter uppfyller delvis det jourhusläkarsystemet vi ser i Amsterdam då de har öppet längre kvällar och helger och de har kapacitet att ta hand om många patienter som annars hade sökt sig till akutsjukhusen.

För att ytterligare förbättra tillgängligheten till rätt vårdnivå skulle Liberalerna gärna se ytterligare incitament för att göra det mer attraktivt för vårdcentralerna att ha utökade öppettider.

Ett sjukvårdssystem som bygger på sjukvårdsförsäkring

Det nederländska sjukvårdsförsäkringssystemet är baserat på en obligatorisk, privat försäkringsmodell. Alla invånare måste teckna en grundläggande sjukförsäkring (basisverzekering) från en privat försäkringsgivare som regleras av staten. Denna försäkring täcker nödvändig vård, inklusive primärvård, specialistvård och sjukhusvistelser. Premien är en fast månadskostnad som individen betalar, medan arbetsgivaren bidrar med en separat avgift. Försäkringsbolagen får inte neka någon försäkring eller sätta högre premier baserat på ålder eller hälsotillstånd. Det finns också en årlig självrisk (eigen risico), som patienten själv betalar upp till ett visst belopp innan försäkringen träder in. Systemet syftar till att kombinera tillgänglighet, valfrihet och effektivitet genom att balansera konkurrens mellan försäkringsbolag med statlig kontroll och standardiserade förmåner.

Vi träffade företrädare för Nederländernas största sjukvårdsförsäkringsbolag, Zilveren Kruis, som beskrev systemet för oss. Konkurrensen mellan försäkringsbolagen motiverar till innovation och kostnadseffektivitet. Flera innovativa projekt genomförs som syftar till att göra vården mer tillgänglig, effektiv och patientcentrerad genom att integrera digitala lösningar och stärka samarbetet mellan vård och sociala tjänster. Zilveren Kruis samarbetar också med kommunerna för att främja folkhälsan och minska behovet av sjukvård.

Vad tar vi med oss?

Nästa år är det 50 år sedan Folkpartiet började driva frågan om att alla ska ha rätt till en egen husläkare. I valrörelsen 1976 lyfte partiet fram det som en central del av vårdpolitiken, med valaffischbudskap som: ”I Folkpartiets Sverige har man en husläkare att tala med om man blir krasslig.”

Idag finns en betydligt större samsyn mellan partierna och i läkarkåren om fördelarna med husläkarsystem än det har funnits tidigare och flera statliga utredningar och handlingsplaner har på senare år presenterats, men trots denna samsyn har vi mycket långt kvar innan vi når upp till några nederländska siffror.

Enligt den senaste rapporten från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, publicerad i oktober 2024, uppger cirka 30 procent av befolkningen att de har en namngiven fast läkarkontakt i primärvården. Regionerna rapporterade att andelen skulle vara ungefär det dubbla. Denna diskrepans mellan befolkningens uppfattning och regionernas rapportering som indikerar på att många inte är medvetna om att de har en fast läkare, eller att den faktiska tillgången till en sådan kontakt varierar.

Besöken under dagarna i Amsterdam bekräftade vår bild. När alla har en namngiven husläkare förbättras vården för individerna, arbetsmiljön för läkarna och effektiviteten i vårdsystemet. För patienterna handlar det om trygghet och kontinuitet – att veta vart man ska vända sig och att mötas av en läkare som känner ens historia. För läkarna skapar det möjlighet att bygga långsiktiga relationer med sina patienter och därigenom erbjuda mer effektiv och individanpassad vård. För vårdsystemet innebär det en bättre resursfördelning, färre akuta vårdbesök och sjukhusinläggningar samt ett större fokus på förebyggande arbete. Erfarenheterna från Nederländerna påminner oss om att vi har mycket att vinna på att stärka primärvården – och att det är en utveckling vi behöver fortsätta prioritera.

Vill du prenumerera på mitt nyhetsbrev så gör du det på denna länk: https://www.liberalerna.se/nyhetsbrev

Hör gärna av dig till mig om du har idéer eller inspel.

Liberala hälsningar,

Amelie Tarschys Ingre (L),

Oppositionsregionråd, Stockholm