Amelies nyhetsbrev 15

Det är budgettider i Region Stockholm. I slutet av förra veckan presenterade det rödgröna styret sin fjärde och sista budget för mandatperioden med titeln ”En starkare Stockholmsregion”.

Under mandatperioden har vi sett hur dyra prestigeprojekt, grundade i ideologisk övertygelse, har prioriterats framför välfungerande sjukvård och kollektivtrafik. Resultatet är tydligt: mindre valfrihet, sämre tillgänglighet och färre vårdgivare.

Hälso- och sjukvården stöps om

Region Stockholms hälso- och sjukvård håller just nu på att förändras i grunden. Område efter område får nya förutsättningar att förhålla sig till och konsekvenserna är tydliga. I många fall har det lett till ett minskat vårdutbud, ibland dessutom till ett högre pris.

I dagens rödgröna Stockholm tvingas barn vänta orimligt länge på en NPF-utredning, tonårsflickor får inte tillräcklig ätstörningsvård och multisjuka äldre mister sina geriatrikplatser. Psykiatrin pressas till bristningsgränsen, ambulanssjukvården går på knäna och primärvården överbelastas med nya uppdrag, samtidigt som den tvingas agera krockkudde när den specialiserade vården monteras ner.

I ett tidigare brev nämnde jag ögonsjukvården, där vårdvalet ska övergå till upphandling av enbart fem större mottagningar vilket innebär att flera mottagningar tvingas stänga och att vårdutbudet centraliseras.

Mot denna bakgrund vill jag göra några nedslag i budgetförslaget från det rödgröna styret.

5 öres skattesänkning

Region Stockholms budget 2026 omfattar drygt 140 miljarder kronor. Enligt förslaget ska skatten sänkas med fem öre, något som redan aviserades i förra årets budget. Sänkningen är marginell och innebär att stockholmarna fortsatt kommer ha den högsta skatten i landet.

Det är också värt att påpeka att regionskatten, trots denna sänkning, kommer att vara 25 öre högre än den var innan maktskiftet 2022.

Kökapningsinsatser

Ett förslag som har fått medial uppmärksamhet är 70 miljoner kronor till kökapningsinsatser för akut och planerad sjukvård, inklusive vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin under 2026.

Men i en budget på 140 miljarder kronor framstår detta knappast som en kraftfull åtgärd. För att ytterligare sätta satsningen i perspektiv kan den jämföras med öronmärkta medel motsvarande 71 miljoner kronor som det rödgröna styret i Stockholms stad föreslår för att plantera nya träd och vårda befintliga.

Primärvården

En annan budgetpost som det rödgröna styret kommunicerade innan budgetförslaget presenterades i sin helhet var satsningen på primärvården. Primärvården är navet i sjukvården och Liberalerna har i 50 år drivit på för att fler stockholmare ska få en fast husläkare.

Den uppräkning som presenteras i budgetförslaget räcker dock inte på långa vägar om det rödgröna styret ska uppnå målet om att primärvårdens andel av sjukvårdens totala budget ska vara 25 procent år 2030. I dag ligger andelen på 18 procent, och med 2026 års budgetförslag ökar den bara med 0,3 procentenheter. Ökningen ser dessutom inte ut att ta fart under planåren 2027–2028, utan snarare bromsa ytterligare. Det är förstås bra att sätta upp mål, men med den här takten kommer det att ta flera decennier att nå dit.

Den valbudget som det rödgröna styret har presenterat saknar både viljeriktning och handlingskraft. Liberalerna vill se en starkare primärvård med fast husläkare för alla, bättre tillgänglighet genom närakuter och ansvar för skattemedlen. Liberalerna är redo att ta ansvar för att vända utvecklingen.

Senast den 28 oktober kommer Liberalerna och övriga oppositionspartier att presentera våra budgetalternativ.

Liberala hälsningar,

Amelie Tarschys Ingre (L)

oppositionsregionråd Region Stockholm